Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska flottan under vasakonungarne
33.r>
Befälet öfver skeppsgårdarne fördes först af fogdar, skeppare,
höfvidsman och ståthållare. Öfver de större skeppsgårdarne fingo
dock snart amiraler, som då ock på samma gång vanligen tillika
voro ståthållare, befälet.
Vid Stockholms skeppsgård var under 1500-talet skepparen
högste militärpersonen, utom då öfversteamiralen var närvarande.
Efter år 1600 blef ban dennes närmaste man, under namn af
gårdsskeppare, öfverskeppare eller gårdskapten. Vid de andra
skeppsgårdarne återfinnes han äfven, och detta antingen såsom
andra eller ock ibland äfven såsom förste inan.
Handtverkarne i skeppsgården kallas vanligen »ämbetsmän»
eller »ämbetsfolket på holmen» De voro fast anställda.
»Skeppsbyggmästare funnos en eller flera, på samma gång högst fem.
De voro handtverksfolkets förmän. Den förste
skeppsbyggmästaren är Hans skeppsbyggare, som omtalas 1531. Kvartersmännen
voro timmermännens närmaste förmän. De förste
skeppsbvgg-mästarne och timmermännen inkallades från Tyskland, Holland
och Skottland, men ingen synes ha varit från Venedig. Finland
tyckes före det egentliga Sverige, under Gustaf 1, haft dugliga
timmermän.
Ehuru varfveu i urkunderna ofta kallas skeppsgårdar,
stundom äfven skeppsbyggningar, skiljer herr Zettersten dem från
hvarandra; ty med varf, säger han, menas sen plats, där
skeppsbyggnad förehades för kronans räkning, men som ej var tillika
förläggningsplats för någon del af flottan, i hvilket fall varfvet
blir .skeppsgård». I Finland kallas ofta varf för »bankstad».
Varfveu under denna period voro många, riksregistraturet och
skeppsgårdshandlingarna visa, att deras antal varit 33. De flesta
voro dock obetydliga och af kort tillvaro. Det äldsta och
förnämsta var Vestervik, som med blott 13 års afbrott var i
verksamhet från 154K till 1634. Det var äfven i verksamhet så sent
som under Gustaf III:s krig, ty under detta byggdes där flere
skärgårdsfartyg.
Om de andra varfven tillåter oss ej utrymmet att tala, utom
hvad det i Finnmarken angår. Herr Zettersten liar nämligen
åtskilligt att tillägga till hvad A. Cronholm förtalt om denna
sak. Som bekant var suveräniteten öfver |ap]iar|ie i
Finnmarken under 1500-talet mycket omtvistad. I vissa trakter erlades
skatt till Sverige, Ryssland och Danmark—Norge. Af ett
intyg synes, att. sjöfinnarne vid Titisfjord, hvilkens läge dock icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
