Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
a. hammarskjöld
tyckes kunna bestämmas, gifvit skatt till Sverige under Gustaf
I:s tid. Pä mötet i Flacksjöbäck år 1603 mellan svenska ocli
danska fullmäktige, förklarade de förre, att Norges gräns var
vid Titisfjord, och att hela kusten därifrån med Malanger, Alten,
Porsanger och Varanger hörde till svenska kronan. Konung
Karl IX öfvergick från ord till handling och skickade år 1608
fartyg till dessa trakter att upptaga skatt och fiska, men ej nöjd
härmed, sökte han år 1610 anlägga ett befastaJt skeppsvarf i
Finntnarken>. I december 1609 uppdrog konungen ät kaptenen
vid flottan Lars Eskilsson att bygga tvänne skepp vid Altenfjord.
Där skulle han äfven bygga en fast skans, som skulle bestyckas
med 4 kanoner. Att Lars Eskilsson och hans följe kommit fram
till Finnmarken, framgår af konungens instruktioner att
uppbära skatt af sjötinnarne mellan Titisfjorden och Malanger, samt
att, om de hindrades af danska fogdar, möta våld med våld. Om
det blifvit något af med skeppsbyggnaden är svårt att säga, däremot
synes skansen ha blifvit anlagd och varit en af orsakerna till
det därefter utbrytande danska kriget (s, 320—21).
Om fartygen, deras namn, storlek och beskaffenhet samt
tillkomst, meddelar herr Zettersten intressanta upplysningar.
Hvad särskildt fartygen angar, uppräknas af dem mellan 20 och
30 olika slag, som närmare beskrifvas. För dessa upplysningar
måste hvarje forskare vara författaren tacksam, jag kan dock
icke ingå i några närmare detaljer i detta afseende, utan
hänvisar till sid. 322—23.
Men af ännu större intresse är den öfversikt författaren ger
öfver svenska flottans storlek under hvar och en af
Vasakonungarne. Vid Gustaf I:s död bestod hon af 6 stora och 19
medelstora skepp samt 28 småfartyg. Erik XIV efterlämnade
en flotta, som var »dubbelt större och kraftigare», än den han
mottagit af fadern. Under Johan IIl:s tid nedgick flottan till 3
stora och 5 medelstora skepp samt 38 småfartyg, men under
Karl IX ökades hon till 3 stora och 27 medelstora skepp samt
63 småfartyg och var ungefär lika stark, som den hans fader
efterlämnat. Vid 1634 års slut hade Sverige en flotta af 14
stofa och 30 medelstora skepp, 47 småfartyg och 5 lastdragare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
