Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 öfversikter ooh ohan8kninoar
sist formaliteter som de valde hade att iakttaga. Med stor reda och
klarhet har förf. genomfört denna komposition; en och annan
ouppmärksamhet, såsom att afsägelse af förslagsrum kommit att stå
under rubriken »de nyutnämda riksråden», har ju ingen betydelse.
Däremot synes oss den af förf. genomförda åtskillnaden emellan
kompetensvilkoren enligt RF och kompetensvilkoren »utöfver RF:s
bestämmelser» vara en svaghet i själfva planen. Ty dessa senare s. k.
vilkor — juridisk insikt, ämbctsmeriter öfverhufvud,
förmögenhets-vilkor, relationer, parlamentariska egenskaper — äro de icke snarare
allmänna förutsättningar enligt den • tolkning tiden gaf af lagbudet
i g 12 »skickelige samt om fäderneslandet välförtjente personer»,
sålunda äfven de hvilande på lag; medan det andra slaget af vilkor
äro speciella, och i lika grad med de förra vid sin tillämpning
underkastade inflytande af den allmänna meningen (se flerestädes i
afd. I)? Och i hvarje fall synes den allmänna öfversikt af rådets
betydelse, med hvilken förf. inleder den senare af dessa båda
afdelningar, hafva sin rätta plats i spetsen för den förra; ty om enligt
förf:s utsago s. 46 olika idéer kämpa i själfva grundlagen, så är
kunskapen om dessa idéer lika viktig för att förstå den praxis, hvilken
utgått från Inga bokstäfver, som den, hvilken utvecklat sig utom lag.
Lika fast den valda planen emellertid är genomförd, lika noga
och samvetsgrannt synas förf;s uppgifter — enligt det lilla anm.
varit i tillfälle att kontrollera -— vara utforskade. Och med synnerlig
fullständighet är ämnet behandladt, ingen fråga står obesvarad kvar,
saken ligger utredd i all sin utsträckning. Blott själfva
utgångspunkten är något försummad. Ett lagbuds tillkomst är dock i en
historisk-statsrättslig studie ej mindre viktig än dess tillämpning, och
från denna synpunkt hade man väntat en fullständigare undersökning
i sammanhang af de §g:s genesis, soln angå ämnet. Så får man af
afh. ej rätt klart för sig ståndens olika ställning till frågan oro
riksdagens förslagsrätt, huru borgarne fattade tanken klarast (prot. d. !•
febr., jfr N. Tengberg, Om frihetstiden), medan presterna förhöllo
sig passiva; man får ej veta, att initiativet till nedsättningen af
riksrådens antal 1720 utgick från borgarne (Bil. 49 till Borg. st. prot.
1720), liksom de redan 1719 yrkat ett antal af blott 20 (prot. den
9, 14 febr); och lika litet omtalas det viktiga faktum, att rådet själft
yttrat sig om 1719 års RF, men icke gjort någon unmärkning på
ständernas förslagsrätt, ehuru det ändock tyckt att »H. Maj:t borde
hafva flere röster i rådet» (Rådsprot. den IG febr 1719, f. m.)
Måhända sammanhänger denna förf.-s uraktlåtenhet att närmare
studera grundlagsbudets tillkomst med hans totaluppfattning af
grundlagsbudets betydelse för frihetstidens statsskick. Som bekant är
betydelsen af 1719—20 års epok uppfattad olika, i det N. Tengberg
anser densamma vara den första verkliga vändpunkten i vår historia
efter reformationen, hvars principer konsekvent mynnat ut i det
Karolinska enväldet, medan Malmström däri ser begynnelsen af den
tredje utvecklingsfasen, sedan de olika faktorerna i Gustaf Adolfs stat
lossnat och råd och konung efter hvarandra gjort bankrutt i försöket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
