Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
öfversikter och granskningar
Vill mau undersöka orsakerna till att Kristian IV hvarken 1G11
eller IG 12 lyckades genomfora sin väl uttänkta krigsplan, kan man
af författarens skildring bland annat draga följande slutsatser. Konuug
Kristian hade beräknat att kunna börja kriget med 25,000 man,
däraf 4,000 från Danmark, 6,000 från Norge samt återstoden, 15,000
man. främmande legotrupper. Men det var lättare sagdt än gjordt
att från olika håll samla ihop krigshärar, som på utsatt tid skulle
vara slagfärdiga och redo att samtidigt börja angreppet. Det befanns
vara omöjligt. 1 Danmark gick det långsamt med mobiliseringen,
och i Norge gick det nästan icke alls. Hvad de främmande
legotrupperna angår, hade Kristian IV, för att i händelse af krig
underlätta värfuiugen, i sin sold antagit några öfverstar och kaptener, som
mot ett visst årligt gage åtogo sig att, då konungen begärde det,
inom en viss tid ställa ett visst antal ryttare eller knektar till hans
förfogande. Ett par af dessa herrar uppfyllde verkligen sina förbindelser,
men den tredje uteblef. Dessutom företogos betydliga värfningar i
Tyskland, dock i början ined mycket klent resultat, ty då soldaterne
skulle inskeppas, vägrade de att följa med och togo till största delen
annan tjänst. Följden häraf blef, att Kristian IV måste koncentrera
de disponibla stridskrafterna omkring Kristianopel, hvarigenom
truppstyrkan i Halland 3å försvagades, att något anfall därifrån, lika litet
som från Norge, i rätt tid kuiide företagas. Äfven sedermera, när
värfvade soldater i större antal verkligen anlände, vållade de Kristian IV
mycket bekymmer.» I ett hänseende voro de onekligen öfverlägsna
den svenska genom utskrifning bildade nationalhären; de voro nämligen
väl öfvade, men detta motvägdes af svårigheten att upprätthålla
disciplinen, hvilket äfven under gynsamma förhållanden icke var någon
lätt sak, och soin blef nästan omöjligt, i fall proviant och andra
jiöd-väudiga» artiklar började tryta. Därmed hafva vi vidrört en annan
svårighet, som danskarne hade att bekämpa vid deras framträngande
i Sverige. Anordningarna för truppernas förplägning voro bristfälliga
och försvårades ytterligare genom de långa afstånden och de dåliga
kommunikationerna. Redan innan den danska hären 1611 hade
inbrutit i Småland hördes klagomål öfver brist på föda och kläder samt
däraf följande sjukdomar. Under det korta tåget i Vestergötland i
juni 1612 insjuknade omkring 800 af de engelske soldaterna,
disciplinen var »meget slet», och proviantmästaren Otto Skel skref: »Gud
hjælpe, at vi kunde faa Underholdniug til dem, naar vi komma længere
öp i Landet, eller vil det ikke gaa vel til, th i vores exercitus er
samlet af adskillige underlige Folk». Värst var det dock under det
stora Bommarfälttåget 1612, då Kristian IV och Gert Rantzau skulle
framtränga i det inre landet för att mötas i Jönköpingstrakten; brist
på lifsmedel förlamade bådas rörelser, och i deu seuares krigshär
utbröt formligt myteri, sa att han blef tvungen att vända om i
Vimmerby, hvarigenom hela fälttåget misslyckades. De danska krigshärarue
måste draga sig tillbaka med oförrättadt ärende utan att hafva
deltagit i någon större drabbning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
