Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfversikter och Granskningar.
Historia do Infante D. Duarte, irmào de el-rei D. Joio, por
José Ramos-Coelho. II B:d, XXI + 740 + 898 s. stor 8.
Lisboa 1889—90.
Denna monografi, hvars tillvaro undertecknad redan påpekat i
en artikel i Ny Svensk Tidskrift 1890 (s. 445), handlar, såsom titeln
änger, om prins Edvard af Braganca, yngre broder till den genom
revolutionen den 1 december 1640 på Portugals tron upphöjde prins
Johan Rf Braganpa. Den kan icke, trots den flit, hvarmed otryckta
källor uppsökts, och den lärdom, hvarmed de tillgodogjorts, göra
anspråk på något allmännare intresse, alldenstund dess hjälte ej spelat
någon betydande rol i historien, men den refererar å andra sidan så
ofta till Sverges politik under 1600-talet, att den väl är värd någon
uppmärksamhet från svensk sida. Det torde därför ej vara olämpligt
att af denna monografi gifva en kort résumé, hvari endast de partier,
som anknyta berättelsen till Sverges historia och svenska förhållanden,
skola få någon utförlighet.
Prins Edvard föddes i Villa Vicjosa den 30 mars 1605, såsom
andra son af Hertig Theodosio af Braganpa och hans gemål Anna
de Velasco. Han fick en vårdad och, for den tiden, lärd uppfostran
och blef genom sitt bildade och älskvärda väsen allaB gunstling, liksom
han sedermera under sin ofärds dagar i hög grad ägde sin nations
tillgifvenhet. Efter Bina föräldrars död och någon misshällighet med
sin broder Johan bealöt han att gå i krig, och naturligtvis i det krig,
som då (1634) Batte hela Europa i brand. Han begaf sig till Wien,
icke utan fara att bli uppsnappad af svenska ströfkårer och från
Wien i ärkehertig Ferdinands sällskap till Gallas’ armékår i närheten
af Heidelberg, där han inträffade sommaren 1635. Krigets och pestens
härjningar och protestanternas fortryck, hvilka katolikerna behandlade
»sämre än turkarne behandla sina slafvar», gjorde ett djupt intryck
på hans veka sinne. Äfven af andra skäl var han ej fullt belåten
med sitt krigarelif och han spelade en mycket underordnad rol i
det stora blodsdramat.. Han utnämndes af kejsar Ferdinand II till
»generalsergeaut», en värdighet af hög rang ineu ringa betydelse, som
synes motsvara den tidens svenska generaladjutant, eller som det heter
i 1634 års regeringsform »generalvaktmästare». Sedermera fick han
Hilt. Tidtkri/t 1891. Granlka. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
