Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rydfors, de diplom. förh. emellan 8veri0e och enoland 1624-30 37
europeisk betydelse. Allt sedau Elisabets dagar var ju England den
protestantiska bufvudmakten i Europa, och från England var det äfven,
som den protestantiska världen också efter Elisabets tid väntade
räddningen uudan den öfversvämmande katolska reaktionen. Vi känna
också, huru konung Jakob, genom den betydelse den allmänna meningen
gaf honom mera än genom sin verkliga makt. i ej ringa mån höll
trådarne till den skandinaviska politiken i sin hand, så att knapt
någon viktigare underhandling under de första årtiondena på
1600-talet i de nordiska rikena kunde försiggå utan engelska sändebuds
närvaro och goda minne. Utan Englands bifall och åtminstone
moraliska understöd kunde ej heller Gustaf Adolf tänka på att uppträda
på den europeiska krigsskådeplatsen i Tyskland.
Historien om Englands och Sveriges diplomatiska förbindelser
1624—1630 blir därför historien om, huru den svenske konungen
söker att vinna detta bifall och detta understöd, om huru han, med
ihärdigt fasthållande under alla dessa år af tanken att kunna
uppträda till protestanternas understöd, med klokaste försiktighet gör
sina anbud och, då dessa ej antagas, bidar sin tid, till dess
omständigheterna blifvit sådana, att en Englands egen ambassadör uppbjuder
all sin diplomatiska skicklighet för att genom beredandet af en
fördelaktig uppgörelse med Polen möjliggöra den tyska expeditionen. På
Englands hållning berodde nämligen väsentligen såväl det långa
dröjsmålet med Sveriges deltagande i striden som dess ingripande just vid
den tidpunkt, då detta ägde rum.
På samma gång fastheten och den kloka försiktigheten i Gustaf
Adolfs politik genom denna afhandling får sin belysning, så vidt frågan
är om England, på samma gång belyses ock till fullo det engelska
kabinettets hållningslöshet och svaghet. Själfva det slutliga kraftiga
uppträdandet till Sveriges förmån i Preussen synes mera hafva berott
på den engelske ambassadörens egeu politiska åskådning än på hans
regerings önskningar.
Förf:s framställning börjar vid tidpunkten för omslaget i konung
Jakobs politik efter misslyckandet af det spanska giftermålet, hvilket
omslag gynsamt inverkade på hans förhållande till Sverige.
Värf-ningarne för polsk räkning i England omintetgjordes, och Gustaf
Adolfs ryktbara projekt till gemensamt uppträdande i Tyskland af
1624 fördes genom Spens, Camerarii, Bellins och llusdorfs förenade
ansträngningar ända till gränsen af sin fullbordan. Underhandlingarna
om detta förslag tilldraga sig hufvudintresset i de första kapitlen i
boken. Bittert måste det hafva känts såväl för diplomaterna som för
konungen att se förslaget stranda i sista ögonblicket. Ben fördelen
skördade likväl Sverige i alla händelser af Jakobs öfvergående
bevågenhet, att denna ej obetydligt synes hafva medverkat till Axel
Oxenstiernas diplomatiska triumf vid gränsmötet mot Danmark 1624.
Den svenske konungens hållning under den närmast följande
tiden var den mera reserverade iakttagarens, ehuru han alltjämt var
benägen att ingå antagliga förbindelser till åstadkommande af
resti-tutionen af Pfalz. Han modifierar siu första plan, han går i princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
