Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
öfversikter och granskningar
in på en kooperation med Kriatian IV, han förklarar »ig till och
med benägen att välja Elbe och Weservägen i stället för utefter Oder,
men hans fordran på ett förbund, som ger full garanti samt
tillräckliga subsidier, vill man ej tillmötesgå, och af hela årets
underhandlingar 1625 blir intet annat resultat än en inbjudning från
Haagkongressen under Buckinghams auspicier till Gustaf Adolf att
biträda Haagförbundet, utan att detta vill ikläda sig uågra synnerliga
förpliktelser.
Expeditionen till Preussen 1626 föranledde emellertid nya försök
att sammanbinda polska kriget med det tyska. För Gustaf Adolf
var, som bekant, denna expedition ett steg mot realiserandet af
kooperationsplanen, men hans uppmaningar till England och Holland att
med råd och dåd förena sig med honom förklingade ohörda. England
blef också under Buckinghams ledning allt mer och iner ur stånd
att hjälpa. Gunstlingens obenägenhet mot de pfalziska statsmännen
gjorde också sitt till för att förtaga dess regerings ifver, och slutligen
utgöra de merkantila frågorna, särskildt tillvaratagandet af de engelska
handelsintressena i Preussen, den hufvudsakliga anknytningspunkten
mellan de båda länderna.
Då inträder från senare hälften af 1627 ett nytt skede i de
evangeliska makternas inbördes förbindelser, i det frågan om tryggandet
af de båda nordhafvens oberoende träder i förgrunden. Faran för det
habsburgska husets öfvermakt ej blott för Sverge och Danmark utan
äfven för England och Holland syntes öfverhängande, och den enighet
som den pfalziska frågan ej förmått åstadkomma, kunde möjligen den
baltiska åvägabringa. Utsikterna i England för antagandet af Gustaf
Adolfs nu gjorda anbud voro lofvande nog. Karl var orolig för
Englands Ostersjöhandel, parlamentet var benäget att bevilja penningar,
och Buckingham syntes på allvar besluten att återgå till Elisabets
politik. Men alla utsikter förmörkades genom gunstlingens mord.
En egendomlig episod, vid hvilken förf. här något dröjer, är
det bekanta privatfördrag, som Buckingham i högtidlig form afslöt
med Gustaf Adolf om aktivt understöd för att eröfra Jamaica för
hertigens privata räkning.
Emellertid är det först genom ambassadören Thomas Roes
uppträdande 1629 i Preussen, som något verkligt praktiskt resultat
framgår af förbindelserna med England. Det är också förmodligen därför
som förf. här funnit en lämplig afslutningspunkt för sitt arbete, och
det är äfven därför, som bokens sista kapitel erbjuder det största
intresset.
Roe anlände till Preussen i augusti 1629. Med en brinnande
nitälskan för den protestantiska saken synes han ha förenat en klar
blick för omständigheternas kraf och en kraftig energi att drifva sin
mening igenom. Den sistnämda egenskapen togs också i hög grad
i anspråk, enär han mycket lamt understöddes hemifrån. Den engelska
regeringen hade återvändt till sin första kärlek: åstadkommande af
Pfalz restitution genom underhandlingar. I Haag fann Roe ingen
benägenhet att lämna subsidier, och i Danmark hade vid hans ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
