Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSKANSLEREN AXEL OXENSTIERNAS SKRIFTER OCH BREFVEXLING 49
Efter kanslerns hemkomst krympa drotsens bref åter tillhopa i omfång
och betydelse. En särskild erinran förtjäna dock brefven från den
resa han 1638 företog genom Värmland och Vestergötland för att
stilla de där utbrutna oroligheterna. Det var ingen slump att detta
uppdrag lämnats drotsen. Den förmåga att taga bönderna från den
rätta sidan, som han vid föregående riksdagar ofta haft tillfälle att
lägga i dagen, framträdde här i sin fulla glans. Redan ryktet, att
drotsen stod i spetsen för kommissionen, utöfvade en lugnande
inverkan på de upproriske, och genom en klok blandning af saktmod
och fasthet i förening med en viss humor gjorde han hastigt slut
på desso oroligheter, som ingett regeringen stora bekymmer. —
»Hade vi varit Jieta om hufvudet, —» skref han den 9 november
till brodern, »och inte gått med sådan patientia igenom, så hade vi
bragt hela landet i vapen.» — Man finner ock, att de åtgärder, som
till förebyggande af dylika utbrott vid denna tid vidtogos i syfte att
underlätta afhjälpandet af allmogens besvär, blifvit vidtagna i
öfverensstämmelse med drotsens tillstyrkan.
De privata meddelandena bröderne emellan, som i drotsens
tidigare bref utgjorde hufvudsaken, utelämnas väl aldrig helt och hållet,
men trängas allt mer åt sidan for de offentliga. At underrättelsen
om sin hustrus död, hvilken meddelas midt inuti ett bref af politiskt
innehåll, har Gabriel ej råd att offra mer än sex rader. Då hans
längtan efter brodern en gång utbrister i oförställd klagan, »det våra
år och dagar löpa således därhän utan all konversation och
umgänge,» tröstar han sig genast därmed, att »allt sådant är dirigeradt
till H. K. M:ts och fäderneslandets tjänst.» Deuna stränga
uppfattning af fosterlandets prioritetskraf utbreder öfver brödernas
skriftväxling en grundstämning af lugnt allvar, som blott sällan upplifvas
af en ansats till skämt, såsom då Gabriel någon gång berättar, huru
han måst hedra kurfursten af Brandenburg eller något främmande
sändebud genom att göra grundligt skäl för sig i ett dryckeslag i
deras sällskap, eller då Axel vid broderns tredje giftermål med an
ledning af brudparets bedagade ålder förvrider dennes gamla
tillnamn »gubben» till »gummtröstaren.»
Som bihang till bandets första del följa fem bref, som Gabriel
Oxenstierna och Mattias Soop under sin resa till Tyskland 1633
gemensamt tillskrefvo rikskanslern. Dessa brefs väsentliga innehåll
återfinnes i Björlins nyss utgifna arbete om Gustaf II Adolf, kap.
Konungens likfärd. För öfrigt finner man af dessa bref, att de båda
rådsherrarne först ombesörjt det kungliga likets hemfärd från
Wolgast och sedan anträdt resan till rikskanslern, och ej tvärtom, såsom
t. ex. i Nordisk Familjebok, art. Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
tinnes uppgifvet.
Brefven till rikskansleren från broderns efterträdare i
riksdrots-ämbetet Per Brahe, hvilka fylla bandets senare del, kunna på intet
vis täfla med den föregående samlingen i betydelsefullhet. För den
fråga, man här närmast väntar sig berörd, eller den så mycket
omtalade antagonismen mellan rikskanslern och grefve Per vinnes här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
