Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ÖFVER81KTER OCH GRAN8KNiNGAR
ingen särskild belysning, såvida man ej vill se en indirekt sådan 1
den omständigheten, att den senares skrifvelser äro skäligen både
sällsynta och knappa och blott när det gäller häfdandet af
bref-skrifvarens aristokratiska anspråk uttrycka sig med mera frihet och
vidlyftighet, såsom särskildt fallet är med de intressanta och
karaktäristiska brefven af den 16 juli och 26 september 1638. Som
bekant anses sagda misshällighet ha drifvit» till siu höjd genom
Oxenstiernas häftiga bannebref till Per Brahe och de öfriga kommissarierna,
som å svenska sidan uuderskrefvo den onekligen något förhastade och
släpphändta traktaten i Stumsdorf. Att kommissarierna med ßit
uraktlåtit att härvid inhämta rikskanslerens råd, framgår emellertid ej
af Brahes skrifvelser. Mer än en gång uttalar denne den önskan,
att rikskanslern uppehållit sig nära nog för upprätthållandet af en
oafbruten korrespondens, och besinnas det, hurusom denne tillbragte
eu del af denna tid så långt borta som i Fraukrike och Holland,
synes det tydligt, att en dylik oafbruten korrespondens äfven med
god vilja svårligen skulle kunnat upprätthållas. — I öfrigt finnes
Brahe ännu mot slutet af år 1634 ha utbedt sig som en heder att
få räkna Oxenstierna som gudfar för hans uyfödde son, och t. o. m.
i den skrifvelse af den 16 september 1635. hvari han besvarar
dennes bannebref till kommissarierna, fortfar han att med oförminskad
vördnad tilltala sin »käre frände och her far» och skyller »det mycket
skarpt ställda och något förfåugeliga» brefvet på ond berättelse.
Orsaken till Per Brahes ej mindre än de öfriga fredskommissarienias
eftergift vid stillesUndstraktaten meddelas i brefvet af den 14
december 1634, hvaraf framgår, att fördraget varit ett offer åt det
skattedragaude folkets opposition mot krigspolitiken, en opposition,
som ej ens denne stolte aristokrat synes haft mod att hänsynslöst
trotsa.
Rörande Brahes förvaltning i Finland lämnas blott tämligen
knapphändiga upplysningar, och för öfrigt äro de hithörande brefven,
såsom utgifvaren upplyser, redan om ock ej fullständigt publicerade
i Tigerstedts »Bref från Generalguvernörer och Landshöfdiugar i
Finland» (Åbo 1869).
Hvad handskrifternas rätta tolkning beträffar, har anmälaren ej
haft tillfälle att anställa några undersökningar i riksarkivet, men den
bepröfvade skicklighet och sainvetsgrannhet, hvarför utgifvaren d:r
Sondén redan förut gjort sig känd, äfvensom frånvaron af påfallande
inadvertenser torde i detta afseende få gälla som fullt nöjaktig
garanti. Endast i afseende på dateringen ser det ut, som felläsning
ägt rum på ett par ställen — detta tydligen beroende på den af
utgifvaren (sid. 373 noten) påpekade svårigheten att skilja mellan
Gabriel Oxenstiernas åtta och femma. Sålunda synes det bref, som bär
datum af deu 10 juli 1628, rätteligen tillhöra år 1625. Den här
omtalade nederländska gesandteu von Vosbergeu, som säges passera
Sverige på väg till konungen i Riga, besökte Sverige i dylikt syfte
just vid denna tid 1625, men veterligen ej 1628, då konungen för
öfrigt ej uppehöll sig i Livland utan i Preussen; den af brefskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
