Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSKANSLEREN AXEL OXENSTIERNAS SKRIFTER OCH BREFVEXLING 51
våren omtalade resan afser hans beskickning till England och
Nederländerna. Likaså tyckes sammanhanget ånge, att brefvet 11:0 262,
som här datum 10 januari 1638, är från samma dag 1635, den här
ointalade skrifvelse, som utgifvaren i en not säger vara förlorad, är
sålunda identisk ined brefvet n:o 219. — I n:o 195 står i texten
»i dag den 28 augusti», i öfverskriften »den 25» s. m. — På
tryckfel torde det hero, då n:o 264 har 21 i öfverskriften, 31 i
underskriften och då brefvet n:o 270, i hvars text förekommer uttrycket
»i går som var den 20», är dateradt samma dag. I brefvet af den
21 februari 1632 säger sig Gabriel Oxenstierna hafva två dagar förut
mottagit broderns bref, dateradt Berlin 15 januari; i följande bref,
dateradt den 12 mars, omtalas ankomsten af ett rikskanslerns bref,
dateradt Berlin 5 januari: det förefaller nu anmärkningsvärdt, fast
äu naturligtvis ej otänkbart, att brefvet af den 15 framkommit så
långt tidigare än det af den 5. Genom jämförelse mellan Per
Brahes bref n:o 25 och 27 finner man, att antingen bör det förra
dateras 10 juli i st. f. 16 eller ock, hvilket tydligen är riktigast, siffran
10 i det senare brefvets text, sjätte raden från början, ersättas med
siffran 16.
Det odaterade brefvet n:o 154, som utgifvaren förslagsvis
förlagt till juli 1631, synes snarare böra förläggas till tiden närmost
efter brefvet of den 29 april, till hvilket det i afseende på innehållet
nära ansluter sig. Sedon Gabriel Oxenstierna i sistnämnda bref först
antydt sin kännedom om broderns förestående resa till konungen,
utber han sig nämligen i brefvet 154 dennes råd, huruvida det ej
voro lämpligt att skicka sonen Ture ut till kouungen, och i brefvet
af den 30 juni uttalar han sedan sin tacksägelse, för det brodern
svarat å denna förfrågan och lofvat ha brorsonen under sina ögon.
Det synes därför antagligt, att rikskanslerns svar å brefvet n:o 154
ej vore brefvet af den 25 augusti, utan från slutet of maj eller
början af juni och sålunda brefvet i fråga från början af lnaj måuad.
— Det å sidan 323 förekommande å särskildt ark skrifna
postskriptum, som utgifvaren gissningsvis förenat med brefvet af den 25
januari 1634, skulle anmälaren snarare vilja hänföra till brefvet af den
29 december 1633. Det säges nämligen i sagda postskriptum att i
nästföregående bref redogjorts för Erik Larssons tillämnade mission,
och detta sker ej i brefvet af den 18 januari (Odhner — a. st., s.
17 — har 15!) utan i brefvet af den 27 december 1633.
Arbetets användbarhet befordras i hög grad genom minutiöst
noggranna innehållsförteckningar till hvarje bref och ett utförligt
uppslagsregister. Några obetydliga oegentligheter i de förra må här
påpekas. Sid. 62 står, att G. O. begär veta, om han skall följa
konungen till Kiga; anmälaren har sig ej bekant, att konungen det
året ämnat sig öfver till Kiga. Jfr ock påföljande bref. Sid. 69
slår »de böhmiska sändebuden» i st. för det böhmiska sändebudet.
»Konungen i Bhemens senningebudh» är nämligen Ludvig Camerarius,
hvilken denna tid som hemligt sändebud besökte Gustaf Adolf. Sid.
93 benämnes samme man »Evangeliska unionens sändebud»; det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
