Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
steenstrup, vore kolkeviser fka middelalderen
59
ingenlunde var ubekjendt med dem.-» Ehuru Steenstrup, såsom jag
tror, i hufvudsak har rätt i denna åsikt, ar det dock åtskilligt som
synes tarfva förklaring, innan vi kunna anse hans mening såsom fullt
bevisad. En medeltida dansk balladförfattare — om ock sen — kan
naturligen aldrig hafva haft någon kännedom om Knytlingasagan, och
dock bekräftas visans uppgifter af denna i en punkt, om hvilken de
danska källorna intet innehålla. Att förutsätta att skalden begagnat
sig af några nu förlorade lnedeltidsskrifter, som skildrat den
ifrågavarande tilldragelsen, är tydligen ett vågadt antagande. Det vill
därför synas som om visan först diktats på Island eller Färöarna,
där Knytlingasagan mycket väl kan hafva varit känd, och att den
därifrån vandrat öfver till Danmark.
Till samma resultat kommer Steenstrup beträffande ^Kongemødet
i Roeskilde» (1157), för hvilken visa Jørgensen sökt häfda full
samtidighet med den besjungna händelsen. Äfven här svnes mig
Steenstrup med full rätt förfäkta en motsatt mening. Beskrifningen på
mordnatten i Roeskilde är nämligen, såsom han anmärker, »næsten
altfor korrekt, det vil sige, at den staar de skrevne Kilder saa nær,
at man bliver betænkelig derved,» och de källor, som här åsyftas, äro
sådana, hvilka medeltidens balladförfattare godt kunnat känna. l)e
enda uppgifter, för hvilka man förmodat annan hemul, bero, såsom
Steenstrup visar, på i senare tider gjorda afskrifvarfel; sedan dessa
på ett fyndigt sätt rättats, bringas framställningen äfven i dessa punkter
i öfverensstämmelse med Saxo. Såsom ett tillägg till denna
undersökning fogar Steenstrup en polemik mot den af Jorgensen i Hist.
Tidskr. VI R., II B s. 623 ff. framstälda åsikten, att slaget mellan
Sven och Valdemar stått icke på själfva Gratheheden utan en fem
eller sex mil därifrån.
Därefter öfvergår förfuttareu till de bekanta visorna om Valdemar
och Sofia. Det betydande i denna undersökning ligger mindre i det
nya historiska material, som Steenstmp funnit, än i själfva
sammanställningen af balladernas uppgifter och historiens vitnesbörd, ty sedan
man läst Steenstrnps hithörande framställning, känner man sig
onekligen öfvertygad om lösligheten af de skäl, hvilka förmått Grundtvig
att i dessa dikter se i viss mån historiska dokument. Den bild, som
de gifva af Valdemar och Sofia, strider, såsom Steenstrup här visar,
hvad den förre beträffar alldeles bestämdt mot den bild, som de
historiska skrifterna teckna, och om drottning Sofias grymhet och
liderlighet — som af balladerna att döma tvekas hafva varit
rikskunniga — hafva medeltidens historieskrifvare intet att förmäla. Att
författaren till visan om Buris och liten Kerstin i sin dikt
sammanblandat vidt skilda historiska personer, påvisades redan af P. E.
Miiller och styrkes här ytterligare af Steenstrup. I denna
besynnerliga förblandning ligger naturligen ett starkt bevis, att dessa dikter
skrifvits i en långt senare tid, när minnet af Valdemar den store och
hans drottning redan förbleknat. Vå ett annat ställe i denna
tidskrift skall jag söka visa, att dessa dikter ej ens från början afsett
att skildra de personer, som man hittills antagit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
