Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
öfver8iktkr och granskningar
sätter författtaren sig med binamnen »Glipping» och »Menved».
Rörande det förra uppvisar ban, att den gamla och akta formen är
>Klipping» (ett klippt fårskinn), och beträffande det senare att dess
form är »Menvet» eller »Menveet» samt att namnet tagits från
konungens älsklingsed »Menvet» eller »Mænd veed».1
Från Marsk-Stigvisorna öfvergår Steenstrup till den vackra dikten
om Nils Ebbesen. Större delen af hans undersökning af denna egnas
åt gendrifvnndet af Jørgensens uppfattning, enligt hvilken dikten om
Nils Ebbesen afser att förhärliga icke den danska fosterlandskärlekens
seger öfver tyskt inflytande, utan den enskilde riddarens mod att
af-skudda sig furstemaktens ok. Så intressant denna fråga än är, synes
den mig dock väl vansklig att afgöra, särskildt då man betänker, att
den text, man äger, är mer än två århundraden senare än själfva
tilldragelsen och att denna således kan hafva underkastats
betydliga modifikationer på grund af en senare tids åskådningssätt.
Men fäster man sig vid visan sådan den nu föreligger, synes
Steenstrup onekligen hafva rätt att häfda det patriotiska draget i densamma.
»Visen — så slutar han sin undersökning — skyldes ikke blot en
Samtidig; dens ypperlige Digter har foruden lykkelig poetisk Evne
besiddet nøie Kjendskab til Daaden og stor Sandruhed».
Arbetet afslutas med en förträfflig öfversikt af de vunna
resultaten. I motsats mot Grundtvig, som satte 1100-talet såsom
ballad-literaturens egentliga blomstringstid, förklarar Steenstrup, att vi icke
med skäl kunna föra en enda historisk visa till denna tid. Till
1200-talet kunna däremot enligt hans mening åtskilliga af de bevarade
dikterna förläggas. Äfven om den framtida forskningen, såsom jag
1 1 de historiska källorna uppgifves, ntt konung Erik dödats en
novembernatt »in lecto suo». där han legat fullkomligt afklädd, under det att visan A lit ter
honom taga sin tillflykt i en lada, där ban dräpes af sina förföljare. Man har
påpekat motsägelsen mellan historiens och visans framställning uf denim detalj,
men enligt Steenstrup skulle mun därvid hafva gjort sig skyldig till »en grundig
Misforstaaelse. Kongen har været paa Jagt, og maa søge Nattely, hvor han kan
faa det, og det änder han i en lade i Finderup (maaskc Kirkeladen). I denne
opslaar Følget hans Feltseng eller Reiseseng eller reder et Leie for hain».
Häremot kan för det första invändas, att konungen enligt visnn ej hade annat följe
än Råne Jonsson och att de, som under jakten skickat de öfriga till Viborg att
där beställa natthärbärge, ej gärna kunna tänkas hafva släpat någon fältaäng med
sig. Steenstrup tyckes ej hafva observerat, att framställningen i den visa, som
enligt min mening ensam kan kallas samtidig, i denna punkt något skiljer sig
från skildringen i redaktionen A. Enligt denua komma konungen och Råne till
Finderup, då alla i bvn redan gått till hviln, hvarföre de också på egen hand
skaffa sig härbärge i en hölada. Att de under dylika omständigheter skulle en
kall novembernatt hafva klädt uf sig nakna, är föga sannolikt, och den parallel
Steenstrup anför — Srxos berättelse om K.arl af Halland — visar härvidlag intet,
då det där talas om en lada, som inredts till nattläger. Men visan G (F)
framställer saken på ett i viss mån annat sätt. Konungen tyckes där hafva kommit
till Finderup, innan befolkningen gått till hvila, och man synes i ladan hafva
beredt honom ett så kungligt nattläger som möjligt. Visan nämner åtminstone,
att vaxljus brunno kring konungen, och den har intet om något i ladan liggande
hö, under hvilket konungen skulle hafva gömt sig. Den där gifna framställningen
strider således icke mot den historiska uppgiften, enligt hvilken Erik dödats »in
lecto suo», där han hvilat naken och vapenlös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
