Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S6
öfversikten och obansknlnqar
tider skulle förblifva. Sverige hade brutit sin gamla förbindelse med
Frankrike och ställt sig i oppositionens led gent emot dess öfvermakt
och eröfringslusta. Det är för visso ett viktigt och väsentligt
moment både i dess egen och Europas historia.
Till sist några ord om formen för hr Fåhr[eus’ afhandling, ßec.
kau endast med odelade loford berömma det utmärkt klara sätt, hvarpå
författaren lyckats uppställa och behandla det invecklade ämnet.
Öfver-skådlighet och reda förena sig med en angenäm och lätt flytande stil,
soui ytterligare förhöjer värdet af den omfattande arkivforskning, hvars
resultat hr Fåhraeus i denna nfhandling framlagt.
L. S.
Historiska anteokningar om Sveriges nötkreatursafVel. Af
Fr. Åkerblom. 196 + XL sid. Göteborg, Göteborgsposten»
Aktiebolag 1891. Kr. 4,50.
Det är ett i hög grad intresseväckaude arbete vi härmed
anbefalla åt våra läsares uppmärksamhet. Författaren, Göteborgspostens
kände redaktör, har, ehuru icke själf praktiserande jordbrukare, med
omisskännelig kärlek omfattat sitt ämne, synbarligen nedlagt mycken
luöda på samlandet uf dit hörande sakuppgifter samt förstått att gifva
sin framställning en synnerligen tilltalande form.
Såsom titeln angifver, är arbetet framförallt historiskt och
ansluter sig såtillvida till arbeten af P. v. Möller, H. Forssell m. fl.,
som behandla jordbrukets historia. Själf har förf. begagnat eu
omfattande literatur och äfven anstält forskningar i arkiver, bl. a.
Riksarkivet. Efter en inledning, hvari påvisas huru otillfredsställande
eller åtminstone for våra förhållanden otillämpliga de klassificeringar
äro, som af åtskilliga vetenskupsmän försökts med afseende på de
forntida nötkreatursraserna, öfvergår förf. till den egentliga
framställningen af vår tama boskaps historia. I första kapitlet, »forntiden och
den äldre medeltiden), framhålles bl. a. att Sverige under deuna
period sanuolikt hade i förhållande till folkmängdeu betydligt större
kreatursstock än på sennre tider, samt att på många hundra år efter
de historiskt kända invandringarna våra svenska kreatur sannolikt icke
undergått några mera betydande förändringar; ända till inemot
slutet af 1700-talet spåras endast undantagsvis försök till något slags
förädling eller förbättring af de befintliga kreatursslageu.
Ladugårdarna voro i äldre tider ytterst små, trånga och
eldfarliga, och att det var illa beställdt med renligheten framgår bl. a.
af den gamla gissgåtan: »fyra gånga, fyra hänga, två visa vägen, eu
slinker efter ständigt smutsig» (syftande på kons ben, spenar, horn
och svuus). I den senare medeltiden (kap. 2) synas klostren
hafva haft relativt högt uppdrifven nötboskapsskötsel; deras jordagods
blefvo, såsom bekant, vid Gustaf Vusas reformation mestadels >kungs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
