Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t’K. akkrul051, SVKBIOES kötkkeatursafvël
87
ladugårdar-, såsom t. ex. S:ta Clara nunneklosters stora betesmarker
— en stor del af nuvarande Norrmalm, llörstrand — Kongl.
Djurgården kade redan tidigare kommit under kronan. — Af komjölken
gjordes under medeltiden nog meBt smör, men i vissa provinser äfven
mycket ost; bl. a. ointalas »»Vestgötaostarna» Båsoin ^jättestora» ocb
Ostgötnosten var känd för sin »underbara godhet». Till ostberedning
auvändes dock ofta hufvudsakligen får- och getmjölk. Smörtjärnau
var sannolikt alldeles lik den, som var allmänt i bruk på 1850-talet
och ännu torde förekomma här och där i landet.
»Under Gustaf VaBas och hans söners tid» (kap. 3) och ett godt
stycke in »under eröfriugstiden» (kap. 4) fortfor Sverige att
frambringa ladugårdsprodukter i ganska stor myckenhet till export. Men
därefter och under »tiden näst fore och under enväldet» (kap. 5)
ruinerades småningom ladugårdsnäringen dels af de täta krigeu och
tunga gärderna, dels af härjaude kreaturssjukdomar, som i vissa
landsdelar nästan alldeles förstörde kreatursstocken; och vid Karl XIl:s
död var ställningen äfven i detta afseende förtviflad. Under
»frihetstidens torra hälft- (kap. ti) teoretiserades, orerades och
reglementera-des väldeligeu, men gjordes icke synnerligen mycket för
kreaturs-Bkötselns upphjälpande. Och ännu sämre blef det under »frihetstidens,
senare hälft» (kap. 7), då i Sverige — liksom, med korta mellantider,
i nästan hela Europa från 1711 ända till 1768 — svåra pestnrtadc
kreatursfarsoter härjade, såsom t. ex. 1745 i största delen af landet
och våldsammast i Skåne. För öfrigt motverkades
nötboskapsskötselns utveckling af den förkärlek, som man på den tiden —
iner-knntilsystcniets klangdagar — egnade åt schäferierna (med linulliga
får) för manufakturernas skull. De dåliga kommunikationerna och
den bedröfliga oredan i penningeväsendet genom »Rikets Ständer*
banks > bankrutt voro ock svåra olägenheter, hvarjämte lagstiftningen
lade sten på bördan genom småaktiga bestämmelser oin tid och plats
för landtmannaprodukters försäljning m. m. »Mösspartiet trefvade in
på reformernas väg; men hela ekonomien var lika undergräfd som
den politiska moralen.»
Under i-de tre sista decennierna af adertonde århundradet» (kap.
8) gjordes åtminstone goda ansatser till nötboskapsskötselus
förbättrande; förf. har särskildt framhållit den förtjänstfulla verksamhet, som
utöfvades af den berömde Jonas Alströmers söner, Clas —
»Kobergs-rasens» grundläggare genom import af holländska afvelsdjur — och
Johan, samt linnen Peter Johnn Rladh. Och öfverhufvud var under
denna tid mer att anteckna om framsteg i den svenska
ladugårdsnäringen än under 200 föregående år.» 1 kapitlet (9) om »de tre
(örsta tiotalen af vårt eget århundrade» kastar förf. en mycket
intres-saut återblick på de föregående tämligen planlösa försöken att
förbättra vår kreatursafveh och karakteriserar särskildt de tre inest
»inhemska raserna: fjällrasen, det efter all anledning ursprungligast»,
af allu skandinaviska kreatursslag; den småländska (och gottländska)
landt- eller skogsrasen, som möjligen härstammar från de östeuropeiska
stepperna; samt deu skånska, »tydligen tillhörande låglandsraseriia,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
