Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
genmäle.
innehållande den speciella redogörelsen för äldre och yngre svenska
befästningar, torde en sakkunnig granskare finna många nya detaljer.
Det är emellertid ej nog med att rec. synes frånkänna arbetet
så godt som hvarje spår af sjelfständig forskniug. Han påst&r
nämligen, att här föreligger icke blott en kompilation, utan att denna till
stor del utgöres af plagiat. Hade red. lugnat sig, tills 2:dra häftet
(för hvars försenade utgifvande icke jag bär skulden) kommit henne
till handa, skulle man funnit, att jag samvetsgrannt uppgifvit använda
tryckta källor. I likhet med så mången annan historisk skriftställare
har jag nämligen i slutet af arbetet namngifvit de författare, hvilkas
uppgifter jag tillgodogjort mig. Men, kan man invända, hvarföre då
ej i förordet tillkännagifva, att en dylik förteckning vore att emotse
i slutet af 2:dra häftet? Jo, därföre att arbetets fördelande på två
häften af förläggaren beslöts först sedan de 5 à 6 första arken blifvit
tryckta. Jag ber dessutom att få erinra om, att liknande fall många
gånger förekommit, utan att anmärkning gjorts. Så t. ex. finnes hos
hr Prytz i hans regementshistoria förteckningen på använda källor
upptagen först i slutet af 4:de häftet, oaktadt företalet finnes infördt
redan i början af arbetets l:sta häfte.
Rec. har tagit sig friheten att namngifva nio särskilda författare,
under påstående, att jag icke blott plagierat ur deras arbeten, utan
äfven om dem fällt förklenande omdömen och sagt dein vara »föga
gifvande». Jag har sagt, att de talrika tryckta arbeten, jag
genomgått, i allmänhet varit föga gifvande, och för detta mitt yttrande står
jag; men jag har ingalunda påstått, att detta varit fallet med dem
samtliga. Allra minst har jag om någon viss författare fällt något
förklenande yttrande. Icke inbillar sig väl rec., att de namngifne
nio författarnes arbeten representera alla tryckta källor till sv.
befästnings väsendets historia?
I en för rec. olycklig stund uppsattes förteckningen på de
speciella plagiat, till hvilka jag skulle gjort mig skyldig. Enligt nämnde
syndaregister skulle jag företrädesvis plagierat ur öfverste Norrmans i
Fortifikationstidskriften för år 1878 införda afhandling oin krigsbrygge»
väsendets utveckling, ur kapteu Buschs arbete om »Fästningar och
fästningskrig» (l:sta uppl. 1880, 2:dra uppl. 1888) samt ur
öfverstlöjtnant Berglunds »Öfversigt af fästningsbyggnadskonstens utveckling»
(1884). Nu bär det emellertid ej bättre till, än att de ojämförligt
flesta af de uppgifter, hvilka jag Bäges tagit ur nämnde herrars arbeten,
blifvit af mig offentliggjorda redan innan något af nyssnämnda tre
arbeten sett dagen. Ar 1877 utgaf jag nämligen den lilla, för ett
specielt ändamål afsedda, broschyren »Die schwedische Kriegsbaukunst».
Här, så väl som i åtskilliga tidningsuppsatser från 1870-talet af min
hand, återfinner inan så godt som allt af det förmenta tjufgodset>
naturligtvis med undantag af uppgifterna om det senaste årtiondets
befästningsarbeten, för hvilka källorna hufvudsakligen varit kungl.
roaj:t8 vid hvarje riksdags början aflemnade redogörelse för hvad i
rikets styrelse tilldragit sig, äfvensom uppsatser i
Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
