- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
16

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16

CLAES FREDRIK HORN

och från alla fönster svängdes kläden till välkomsthelsning.
Sedan riksföreståndaren till häst helsat oss, inryckte vi i
qvarter, då jag olyckligtvis kallred på glanskis å rännarbanan och
skadade dervid min arm ganska illa. Jag gick till min
förmyndares hus i brist på anvisadt qvarter, och uniformen måste
skäras af den uppsvullnade armen. Under denna operation
inträdde min förmyndare, general Horn, som genast i dörren
återvände med yttrad förtrytelse att finna mig bland insurrektions
truppen. Han var en af Gustaf III:s favoriter, som lofvat denne
konung på dödsbädden att vara sonens lika trogne tjenare.

Denne man1 har på mina lefnadsöden haft det vigtigaste
inflytande, och vill jag derför i få drag teckna hans karakter
och förhållande till mig. Son af presidenten grefve Horn, min
farfaders äldre broder, blef han uppfostrad i den förslappade
moral, som utgjorde karakteristiken af Gustaf III:s tidehvarf.
Med en stor grad af okunnighet i vetenskap och konst förenade
han en praktisk skicklighet och takt, som följde honom vid
hastiga befordringar inom militära ståndet. Yid Gustaf III:s
dödsbädd stod han som dess kapten-löjtnant vid drabanterna
och erhöll, såsom konungens förklarade favorit, i testamente det
uppdrag, att med samma trohet tjena sonen. Visst icke blind
för Gustaf Adolfs dårskaper, dem han ofta klandrande beklagade
i en förtrolig krets, blef han likväl orubbligt trogen sin edsplikt
emot konungen, ehuru frestelser att frångå densamma icke
felades.

Sålunda erhöll han af en gammal bekant, öfverste Greiff,
hvars dotter han tagit i sitt hus, mot slutet af 1808 den avis,
att man ämnade arrestera konungen på en af dess dagliga färder
mellan staden och Haga, dervid Horn som kapten-löjtnant alltid
åtföljde. Den gamla och vänskapliga relation mellan honom och
Greiff gjorde detta meddelande till ett förtroende, som Horn ej
ville missbruka, men han förständigade Greiff, att, så länge hans
vakt varade (till nyåret), skulle ett sådant upprorsförsök ej
lyckas. Horn lät starkt beväpna en trogen, alltid åtföljande
kammarhusar och ökade konungens eskort af stallbetjening, under
förevändning, att den behöfdes för facklornas tändande och
underhållande vid den hastiga farten. Så fort hans vakt slutade,
afreste Horn till sin mest omtyckta sällskapskrets, general Wen-

1 Generallöjtnanten, en af rikets herrar m. m. grefve Claes Horn, † 1823,
g. m. ’) Brita Maria v. Hauswolff; ’) Anna Sophia Blomstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free