Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
CLAES FREDRIK HORN
S. D. var representationsmiddag hos statsrådet Rosencrantz
för svenska beskickningen. Der funnos inga norrmän under
generals rang, med undantag af en subalternofficer af mindre
hyf-sadt utseende. Jag förmodade att en sådan utmärkelse endast
kunde tillfalla en husets anförvandt, men min förvåning blef
stor, då denne obetydlige person förde värdinnan (enda
fruntimret) till bordet och således tog steget af konungens
commis-sarie. Min bordsgranne, biskop Pavels, underrättade mig, att
denne man var en prins Witgenstein, lieutenant vid Oplands
regemente, men denna omständighet rättvisade ingalunda excellensen
Rosenblads förbiseende af sin höga värdighet och konungens
förnärmande i sin person. Min öfvertygelse är att förolämpningen
var uppsåtlig; ty Hr Rosencrantz har för mycken takt att kunna
misstaga om etiquettens fordringar. Det är ovisst om Ex.
Rosenblad var den förbluffade, eller den ex officio allting
medgifvande. 9
Den 12. Commissarierna hafva uti stortinget aflemuat
konungens förslag till constitution för Norge, som lärer med
välbehag vara mottaget.
Konungens commissarier äro: statsrådet baron Rosenblad,
amiralen baron v. Platen, biskop v. Rosenstein, hofcanzleren
baron af Wetterstedt, statssecreteraren grefve Mörner,
statssecre-teraren herr af Wirsén. Till canzliet och sviten höra: första
expeditionssecreteraren Walerius, kongl, secreterarne v.
Hart-mansdorf, Hejkensköld och Bergström, öfverste Weidenhjelm,
capitaine grefve v. Rosen, kongl, bibliotekarien Wallmark,
con-sistorienotarien Jansson, doktor Edgren och undertecknad.
Den 13. Det kan med skälvtyckas, att föreningen af båda
rikena ej hvilar på så alldeles säker grund, om Norge kommer
att utgöra en särskild stat, med egen styrelse, en med Sverige
alldeles olika constitution och representation af ständer. Man
kan med fog befara, att i en framtid, må hända icke aflägsen,
då revolutionära rörelser i Europa hota att störa äfven Nordens
lugn, en ärelysten guvernör eller ock utländsk inflytelse, skall
åstadkomma en brytning af föreningen, lik den af Calmare
unionen, hvilken ej borde kunna inträffa, om båda rikena styrdes
med gemensamma institutioner och sammansmälte till en stat.
Men å andra sidan kan ock tänkas, att föreningen, såsom den
nu är föreslagen, under närvarande oroliga verldsepoque skulle
kunna blifva rätta medlet till dess fastare sammanknytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
