Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en konflikt mellan konung fredrik och sekreta utskottet 183
gelägna och grannlaga saken», öfverlämnades det åt den mindre
sekreta deputationen att författa dels en sådan utreduing, dels
ett förslag till ett nytt tal, hvarmed talmännen vid en ny audiens
skulle besvara konungens skrifvelse.
Följande dag den 2 april justerades i utskottet deputationens
förslag till talet, hvarvid på yrkande af Hyltén beslöts ett
tillägg, innehållande ett tillbakavisande af att konungen i sitt
bref »tager denna saken så likasom den enskildt angår H. M:t»
och ej såsom »ett riksvårdande ärende». Vid justeringen den 4 april
af det i enlighet härmed ändrade förslaget anmälte
Cederhjelm, att den mindre sekreta deputationen äfven uppsatt
förslag till ett ytterligare tal eller »apostille», som talmännen skulle
andraga, i fall det visade sig att konungen ej lät sig beveka
af deras första framställning. Äfven detta godkändes, och nu
fattades på förhand beslut om, huru man skulle förfara, i fall
konungen också denna gång begärde att få behålla talen och att
talmännen skulle underteckna dem. Det förra ansågs ej kunna
vägras honom, men det senare skulle afböjas under förklaring,
att det ej kunde ske utan sekreta utskottets vetskap.
Om utskottet sålunda var fast beslutet att genomdrifva sin
mening, så var konungen å sin sida ej hågad för eftergift, och
utskottet blef ej lämnadt utan kännedom därom. Omedelbart
innan beslutet om »apostillen» fattades, hade det sändt en af
sina ledamöter kungl, sekret. G. Celsing för att taga reda på hvad
den sist anlända ryska posten medfört — man fruktade nämligen
att tsaren skulle inblanda sig i den Bassewiteska affären — och
Celsing hade härvid råkat konungen, som frågat honom, huru
utskottet upptagit hans svar, och sagt, att man gjorde honom
orätt, om man ansåg att han motsatte sig audiensen af
»opinia-treté»; hvad som förmådde honom därtill var hertigens planer
på successionen. Celsing svarade, att ban ej kände till utskottets
mening, men bad konungen samtycka till audiensen utan vidare
föreställningar, då konungen svarade: »det gör jag ej». När
Celsing härtill genmälte, att »hos hela nationen finnes en stor
disposition för audiensen», afbröt konungen samtalet. Efter detta
meddelande var det ej underligt, att man inom utskottet tänkte
sig möjligheten, att ej häller apostillen skulle medföra önskad
verkan, men något beslut om hvad som i detta fall var att göra
fattades ej nu, utan öfverläggningarne därom uppskötos till efter
talmännens audiens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
