Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en konflikt mellan konung fredrik och sekreta utskottet 185
den slutliga eftergiften). Därpå förklaras dessa villkor redan
dels af konungens »egen mildhet häfna, dels uti ständernas beslut
och hjärtan fullgjorda». Efter ett betygande af utskottets glädje
öfver, att konungen »nådigst velat sätta det förflutna å sido och
göra däraf ett offer till det allmänna bästa», heter det något spetsigt
— möjligen såsom replik till de ironiska slutorden i konungens
svar — »För det tillstundande täcktes E. K M:t allernådigst då
vara trygg och säker, ty riksens råd och ständer, som af
underdånigt nit gifva de såtaste såväl som de säkraste råden, äro
jämväl, när de samma vedertagas, de trognaste väktarne öfver
E. K. M:ts ro, rätt och höghet». Därefter följa försäkringar, att
ständerna aldrig skulle tillåta någon rubbning i
successionsordningen utan »med samnad hand» upprätthålla så väl konungens
som drottningens myndighet, rätt och höghet, hvaruppå protesten
mot- att saken blott rörde konungen enskildt inryckes på följande
sätt: »En sådan och ingen annan afsigt och grund hafva
ständernas sekreta utskott haft till dess underdåniga föreställning
om bemälta audiens och kan allt detta så mycket mindre anses
för något enskildt, som med denna saken tillika förvecklas
riksens högsta angelägenheter och vårdande ärenden. Så kominer
en bön, att konungen »täcktes i anseende till de mångfaldiga
fore detta underdånigst andragna skälens skull ju förr, ju hällre
meddela merbemälta audiens, som är af den egenskap, att han
icke tål något längre uppskof och än mindre tills efter
riksdagen, alldenstund det samma då icke allenast kunde uttydas
för ett oförskyldt misstroende till ständernas sammanvarelse>,1
utan ock hindra dessa att i tid styrka till behöriga mått och
steg gent emot främmande makter, som kunde intressera sig för
saken, hvarjämte det framhålles, att ständernas samvaro äfven
var nödig för ett afgörande »genom den ordentliga vägen» af de
propositioner, som efter audiensen kunde göras från holsteinsk
sida. Slutligen citeras konungens ord i brefvet den 30 mars,
att han gärna ville »lämpa sig till de rådslag, hvarigenom
oroligheter inom och utan riket i tid skulle kunna afböjas», och i
sammanhang härmed försäkras, att alla trogna undersåtars hjärtan
»hafva en söt eller bitter känsla» af det, som var konungen »ljuft
eller ledt», och att sekreta utskottet ej önskade något högre, än
att konungen »efter många utståndna besvär under krigstiden nu
1 I de kursiverade orden återfinner man resultatet af Cederhjelms yrkande
den 1 april. Se ofvan s. 182.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
