- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
340

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340

SAMUEL KIECHUL8 REBA I 8VEBIGE 1586

husrum. Rapphöns (»rebhöner») och annan fogel kommer ofta på
bordet; men icke vin, utan blott öl framsattes, ty då vin i vårt
land kostar 4 kreutzer, så gäller här måttet en fjärdedels riksdaler.
Här drickes merendels rhenskt vin — fruktar blott att under
vägen kommer mycket vatten däri. I landet brygges tämligen
godt öl, men har man dessutom utländskt Bådant, såsom från
Lübeck, Danzig o. s. v., liksom finskt och lithauiskt mjöd, hvilka
sorter svenska kvinnorna gärna dricka. Alla utländska drycker
äro mycket dyra för de stora tullarne.

Jag bodde hos en Jacob Loorman1 från Lübeck, hvilken
bodde i Stockholm och var därstädes gift, där jag betalte fem
»ort riksdaler» i ett för allt i veckan, hvarför jag blef ärligt och
mer än till nödtorft trakterad, samt fick en god bädd. Där
hafva de äfven den sed, att vid dryckeslag eller samkväm dricker
man vanligen bordet rundt om (»im reyen heromber»), så att en
dricker sin närmaste granne till, och i det man räcker honom
dryckeskärlet, kannan eller glaset, bjuder man handen till
lyckönskan (»gesegnetts im»). Om en man uppstår från bordet,
endast för att gå utom dörren, så räcka alla, då han ånyo satt sig
vid bordet, honom handen och hälsa honom välkommen; hvilket
brukas icke allenast i Sverige, utan äfven i Danmark, till en
del i sjöstäder, liksom i Lithauen och Lifland, hvilket bruk skall
hafva den innebörd att man icke bär någon afund eller agg mot
den man räcker handen.

I svenska krönikor läser man, att schweizarne skola
härstamma från Sverige; härmed må vara hur som helst, så likna
icke allenast landen hvarandra, utan äfven folken. Ty först
hvad konungariket Sverige angår, så är det uppfylldt med berg,
sjöar och branta klippor, så att det är både svårt och besvärligt
att resa därstädes. Beträffande folket, så finnas där starka,
arbetsamma och groft bygda män, hvilkas kraftiga och sunda
natur icke lätteligen behöfver någon medicus. De komma till en
hög ålder och äro tarfliga och gammalmodiga (»altfrenkisch»)
i sin klädedräkt, i synnerhet bondfolket;8 de hafva ett sträft
uttal, äro mycket trotsiga i sin fattigdom (»uff ihrer müste»), hålla
mycken boskap och göra väldigt stora ostar, af hvilka somliga

1 Lorman rar handlande i Stockholm och tyska kyrkans föreståndare, samt
svärfader till den bekante Erik Larsson, adlad v. d. Linde.

2 »Mit ihrén geraltnen röckhen, in stötten aber usgezogne Ueiider», fort-

sätter förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free