Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
fattning öfverflödig — utan rec. vill lasta uppmärksamheten vid själfva
afhandlingen såsom ett värdefullt bidrag till vår statsrättsliga litteratur
och därvid särskildt framhålla de punkter, där väsentligen nva resultat
kunna anses vunna.
Såsom en brist i afhandlingen» planläggning kau anmärkas, att
den icke afsett att innebära någon fullt systematisk och i alla ämnets
detaljer genomförd utredning af den statsrättsliga institution, som
kallas riksföreståndarskap. Den kan därigenom ingalunda ersätta andra
grundläggande framställningar af riksförcståndarskapets olika former,
utan förutsätter sådana; den blir, såsom författaren själf i inledningen
uppgifver, snarare en kommentar till positiva grundlagsbestämmelser,
i hvilken förut klara och utredda frågor endast for sammanhangets
skull berörts, under det att dunklare punkter, där nva eller afvikande
meningar förfäktats, blifvit föremål för en detaljerad och uttömmande
behandling. Det minskar ingalunda arbetets värde såsom ett bidrag
till den vetenskapliga utredningen af dithörande frågor, men väl
användbarheten af detsamma såsom grundläggande framställning af
riks-föreståndarskapets betydelse och former enligt svensk-norsk statsrätt.
Afhandlingen sönderfaller i tre kapitel. Angående det första och
minst betydande: om styrelsens ordnande, då konung lefver, men är
hindrad att själf föra regeringen, kan förtjäna att påpekas, att hr
Varenins omfattar den teori, som på 1840-talet framställdes af svenska
statsrådet, angående när de olika hufvudformerna af s. k. sammansatt
statsråd: svenskt-norskt eller norskt-svenskt skola användas, och som
gör konungens vistelse i ettdera landet till bestärainelsegrund. Men
denna ståndpunkt kau visserligen bestridas, och ehuruväl en utförligare
bevisning i denna fråga — som författaren framhållit — ligger på
sidan om ämnet, måste dock dess besvarande på annat sätt, än
författaren förutsatt såsom det rätta, till en viss grad modifiera hans
framställning af interimsstyrelses bildande i de fall, gg 39 och 40
RF. afse.
Det följande kapitlet om styrelsens ordnand( vid konungs död,
det är i de fall, §§ 42, 41 EF. och § 2 SO. afse, innehåller
bland annat ett synnerligen förtjänstfullt försök att åstadkomma en
förnuftig och användbar tolkning af de trassliga och hvarandra
motsägande bestämmelserna i Riksakten och de svenska grundlagarna om
sättet för konunga- och förmyndareval. Särskildt vill rec. framhålla
såsom tilltalande författarens förslag till lösning af den svåra frågau,
huru skall förfaras, när svenska riksdagen och norska stortinget stanna
i olika beslut både i fråga om antalet förmyndare och om deras
personer, samt hvilken roll därvid bör tillkomma Karlstadskomitén. Af
intresse är äfven utredningen af den särskilda form af
riksföreståndarskap, Bom grundlagarna stadga, när vid konungs död drottning eller
också enka efter prins, som, om han lefvat, varit.närmast arfsberättigad
till tronen, befinner sig i välsignadt tillstånd.
Afhandlingens värdefullaste del utgör enligt recensentens uteniug
det sista kapitlet om styrelsens ordnande i de fall, §§ .91, 92 RF.
afse. Hr Varenius omfattar den af alla våra statsrättsliga auktoriteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
