- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tolfte årgången. 1892 /
46

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR

närmare bestämdt under den svenske konungens besök i Petersburg,
aug.—sept. nämnda år. De resultat, till hvilka ryssarne kommit
härvid, kan man finna på ett ställe samlade i en följd uppsatser af
prof. Alex. Bruckner, Gustaf IV och Katarina II 1796.1
Slutligen bör nämnas, att icke heller memoarlitteraturen saknar
representanter bland de nyaste publikationerna öfver foreliggande ämne.
Så hafva utgifvits utdrag ur Samuel Hjelmérs dagbok, och Rcvue
des deux Mondes 1890 publicerade några memoarfr»gment af en
Katarina 11:8 hofdam.

Drottningholmsfördraget — så vidt det är kändt — innebar
intet obetingadt gillande af Gustaf III:s äfventyrliga korstågsplaner
mot det revolutionära Frankrike. För Katarina II var det hufvudsak
att afhålla den orolige grannen från otidig inblandning i hennes
ömtåliga politiska affärer. Dessutom, att Sverige mottog ryska
subsidier var ett första steg, som under skicklig ledning lätt nog skulle
återföra till det gamla beroendet. Denna fara har ej stått klar for
Gustaf, eller ock aktade han den ringa i jämförelse med den vinst,
som han väntade af företaget mot Frankrike. Sålunda kom han,
som i början af sin bana så lysande korsat Katarinas planer, att slå
in på återvägen till Bin utgångspunkt. På denna återväg föll han;
skulle Sveriges nye styresman hålla kursen? Säkert var, att Katarina
i hvad på henne ankom ej mera skulle släppa det nyvunna inflytandet.
Annorlunda gick det i Sverige. Om redan hertig Karl fann sig föga
väl med gustavianerna, så gjorde Reuterholm det äu mindre. Det
var naturligt, att i mån som det af honom undanträngda och därför
fientliga partiet sökte bevara förbundet med Ryssland — Gustaf III.-s
sista verk och dess eget bästa stöd — skulle Reuterholm sträfva att
tillintetgöra allt ryskt inflytande i Sverige. Därvid fann han dettas
motvikt i Frankrike, och vi känna nu,2 att han under större delen
af sin regering sträfvade att vinna denna makts säkra understöd.
Fullständig brytning med Ryssland syntes emellertid farlig —
särskildt ville man till början gärna rädda subsidierna. Däraf ängslig
sträfvan att hålla Katarina vid godt lynne, åtminstone så länge hon
syntes hotande för det isolerade Sverige. Ett arcanum att vid behof
städse framkalla hennes välvilja trodde de svenska statsmännen sig
hafva funnit i förslaget att förmäla Gustaf IV Adolf med kejsarinnans
sondotter Btorfurstinnan Alexandra. Projektet dyker också upp i alla
de underhandlingar som denna tid drefvos med Ryssland.

Bör man betrakta samtliga dessa diplomatiska förhandlingar
såsom från svensk sida allvarligt menade? Alltefter olika svar måste
äfven omdömet om Reuterholm något modifieras. Så vidt de många

1 I den rysk» tidskriften Vjestnik Jevropij 181)0.

2 Boethius, nnf. arb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1892/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free