Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
ÖFVKRSIKTBR OCH GRANSKNINGAR
ning af Ludvig XVI:s afrättning, det andra den 29 mars under
intryck af färska meddelanden om Dumouriez’ motgångar i Holland.
Men intetdera innehåller mer än en uppmaning till Staël att under
den brydsamma ställningen i Frankrike vara försiktig, så att Sverige
icke ’utsättes för vanskligheter å annat håll; däremot skulle han
ingalunda slå planen ur hågen.1 Hr Bæhrendtz’ antagande, att
Rysslands rustningar skrämt hertigen och Reuterholm till tanke på
systemväxling, bekräftas sålunda icke.
För öfrigt, Vitals personliga ställning angifver, att det här icke
kunde vara fråga om en allvarlig underhandling. För en sådau var
naturligtvis en agent af hans karakter alldeles oanvändbar (jfr ock
den snöpliga behandling, som han rönte i Ryssland). Däremot kunde
han ganska väl nyttjas för att utforska sinnesstämningen och att
framställa skenförslag utan att i någon mån binda sina principalers
händer: honom kunde de ju utan minsta svårighet desavouera, hvilket
icke gick för sig med ambassadören i Petersburg. Och för så vidt
afsikteu var denna, nådde man också det åsyftade målet. Katarina
lät förstå (se ofvan), att en ny släktskapsförbindelse med svenska
kungahuset skulle vara henne välbehaglig. Men oaktadt detta och
oaktadt hennes vink att underhandling därom borde anknytas genom
de vanliga diplomatiska ombuden, fann man i Stockholm ej orsak
att vidare inlåta sig med henne. Innau deuna Katarinas skrifvelse,
daterad den ,5/28 maj,2 afgått, hade händelser timat som väl kunnat
gifva en fullgiltig dylik orsak, därest icke hertigen och Reuterholm
varit afgjorda på förhand för ett annat system. Sveriges afvisande
hållning mot Ryssland i neutralitetsfrågan3 framkallade hotande
rustningar och indragning af Drottningholmsfördragets subsidier. Nu
tvekade hertigen så litet, att han med dementerande af allt som
Sparre i motsatt riktning tillskrifvit Staël genast befallde denne att
kvarstanna i Paris för att fullborda underhandlingen. — Det vill
sålunda synas, att man från svenskt håll under föråret 1793
konsekvent fasthållit den franskvänliga ståndpunkten utan att frukta
Rysslands hotelser. Under sådana omständigheter blir Vitals beskickning
helt enkelt en försöksballong och intet vidare.
I samma ljus tror jag man bör se grefve Magnus Stenbocks
underhandling i Petersburg i början af år 1794- Af prof. Boethius’
anförda skrift framgår, att Sverige sedan sept. 1793 underhandlade
med Frankrike och sedan nov. s. å. med Danmark angående
neutralitetskonvention för sjökriget, en konvention riktad mot England
och dess allierade Ryssland. Sverige var följaktligen icke så isoleradt,
ej heller dess ställning så äfventyrlig som hr Baerendtz anser (anf.
arb. s. 280). Men underhandlingarna gingo tämligen långsamt, och
under ännu oklara alliansförhållanden måste det ligga svenska rege-
1 Svensk Hist. Tidskr. 1888, s. 191 och 195.
2 Schinkel-Bergman III, bil. 43.
3 Boethius. Sv. Hist. Tidskr. 1888, s. 207 f. och Bæhrendtz, anf. arb.
s. 270 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
