Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETEN OM SVERIGE OCH RYSSLAND 17 92 9 6
53
kunskap om detaljer och sättas i stånd att säkrare döma om
omtvistade punkter; till några nya uppslag gifver det knappast anledning.
Däremot är det en stor svaghet i nämnda afhandling, att prof.
Brückner icke själf söker afgöra det relativa värdet af de olika
berättelserna. Genom fråge- eller utropstecken eller genom spörsmålet
»kan detta vara möjligt» angifver han sin reservation vid mera otroliga
skildringar, men i öfrigt hänskjuter han mest domen till läsaren.
För denne åter är vanskligt att uttala sig, för så vidt han icke
mycket väl käilner ställningen vid Katarinas hof, hvilka personer
som stodo händelserna närmast och som därför kunna anses såsom
initierade o. s. v. Lyckligare hafva Th. von Bernhardi, i sin
»Geschichte Russlands und der europäischen Politik» III, s. 715—24,
och lektor Bæhrendtz, i den förut nämnda afhandlingen,
löstupp-giften. Men Bernhardi citerar ej några källor utan nämner blott vid
tvistigt fall, att han anser dessa uppgifter å anförda grunder
trovärdigast.1 Hr Bæhrendtz har framdragit ett par viktiga svenska
aktstycken och hufvudsakligen inom dessas ram sökt inpassa från andra
håll hämtade berättelser, hvaremot han icke låtit oss veta, hvarför
han åt de förra gifver vitsordet. Anledningen visar sig dock lätt
vid en blick på det öfriga materialet i frågan.
Jag nämnde, att vår kännedom af dessa händelser mest stöder
sig på dels diplomaters, dels enskildas brefväxling, dels memoarverk.
Det ligger i sakens natur, att man är något skeptisk mot de två sista
grupperna. Utan att närmare yttra mig om de särskilda memoarerna
— de som varit mig tillgängliga hafva hufvudsakligen varit de
allmänt kända svenska — nämner jag blott ett dylikt arbete, enär det
nyligen framträdt under anspråk på stor trovärdighet och vikt. I
Revue des deux Mondes Mars-Avril 1890 har grefve Vitzthum
publicerat utdrag ur några anteckningar efterlämnade af eu rysk dam,
som skall ha stått Katarina II mycket nära; man har önskat, att
författarinnan icke skulle bli känd, hvadan hon blott tecknas såsom
grefvinna ***. Det nya af vikt, som här meddelas, är emellertid ej
mycket; utgifvaren betecknar visserligen såsom »documents inédits»
en skrifvelse af kejsarinnan jämte bilagor, hvilka anförtrotts åt
grefvinnan *** och af henne kopierats, men innehållet däraf visar sig i
allt hufvudsakligt vara detsamma som i Katarinas bref af den 1,/28
sept. 1796 till ambassadören Budberg i Stockholm.2 Intressant är
då, att kejsarinnan tyckes önskat få denna berättelse känd. —
Skrifvelser af privat karakter har prof. Brückner nyttjat många. Då jag
saknar den nödiga personalkännedomen, måste mitt yttrande öfver
dem hufvudsakligen taga hänsyn till deras öfverensstämmelse med
kända fakta eller fullt pålitliga meddelanden. Utom kejsarinnans
egen brefväxling med storfursten Paul och dennes gemål, hvilken
1 Se t. ex. anf. arb. s. 721, diir han yttrar sig om Gustaf IV Adolfs och
de ryska ministrarnes motsägande berättelser.
2 Brefvet är tryckt i Sbornik IX, s. 300 f. Den skillnad som råder
består egentligen i ordalagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
