Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7»
ÖrVBBSIKTBk OCH OBAM8KNIHOAH
lärjungar och deras hänvisande till vista, bestämda grenar af annan
verksamhet. I detta afseende tyckes man nu för första g&ngen vilja
företaga särskilda åtgärder, och Lunds fil. fakultet föreslår, att uti
hvarje stift »någon grundlärd och redlig man utköras till censor
ingeniorum, hos hvilken alla de barn, som ärnas till skolorna, måga
angifvas och pröfvas till sina naturliga tänkegåfvor» etc., och skulle detta
ske äfven vid flyttning.
Äfven superintendenten Bröms i Karlstad, som ingifvit ett
synnerligen rikhaltigt utlåtande, gör sig besvär med en lång utredning
angående detta snilleval och förordade däijämte äfven en viss valfrihet i
afseende på läsningen af de klassiska språken, omvårdnad om
modersmålet, bibelns läsande på svenska (!), större noggrannhet vid valet af
lärare, men också deras aflönande bättre än hittills skett.
Ehuru så godt som genast anordningar vidtogos till en snar
revision af 1724 års S. O., afstannade dock alla åtgärder, tills
Hattarne med 1738—39 års riksdag kommit till makten, då äfven
på detta område ett nytt skede med ett nytt skaplynne ingår.
Partipolitiken tog äfven undervisningen om hand, och under själfva den
urtima krigsriksdagen 1740—41 upptogs undervisningsfrågan af
riddarhuset och resulterade i en skrifvelse till k. maj:t med anhållan
om tillsättande af en uppfostringskomraission, som emellertid ej förr
än 1745 kom till stånd och då var sammansatt icke, såsom riksdagen
önskat, »utan afseende på stat eller stånd», utan till största delen
af högre ämbetsmän.
Efter långa pauser och åtskillig personalförändring var
kommissionen 1760 färdig med Bitt förslag till skolordning. Men då lutade
Hattpartiet till sitt fall, och dess pedagogik fick ej af dess efterträdare
mera erkännande än dess politik, hvarför förslaget naturligtvis
uudan-sköts och i så måtto ej medförde något resultat.
Men kommissionens tillvaro medförde emellertid en utomordentlig
lifaktighet i det pedagogiska skriftställeriet; och för kännedomen om
tidens idéer i undervisnings- och uppfostringsväsendet äro af stort värde
de många skrifter och utlåtanden, som infordrades eller frivilligt
insända inkommo till kommissionen. Det är dessa skrifter som fylla
senare delen af Hernlunds publikatiou, återgifvande således åsikterna
om 1724 års skollagstiftning och om medlen att förbättra
undervisningsväsendet i allmänhet. Från några af dessa träder ogg till mötes
en uppfattning af undervisningen, dess mål och medel, som är så
modern, som härledde den sig från i dag; och hade dess
representanter fått råda, kunde för nästan ett århundrade sedan många af de
reformer varit verkställda, som vi först i våra dagar genomfört och delvis
ännu vänta på. Och att ej god vilja härtill fattades hos kommissionens
medlemmar, synes af de utdrag »ur uppfostringskommissionens
protokoll», hvilka utgifvaren meddelat, vigande hvad samhällets mest bildade
män tänkte och tyckte.
Främst bland reformifrarne torde ställas biskopen i Åbo Johannes
Browallius, hvilkens anonyma skrift »Oförgripliga tankar om
undervisningsverket vid gymnasier och skolorna i riket» med gina radikala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
