Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA • SKO LLAG8T1FT NINGEN 8 HISTORIA
79
reformförslag till sist kom att ligga till grand för kommissionens
projekt1 ang&ende slcolundervisuingen.
Ur kommissionens »projekt» vilja vi anföra förslagen att de
akademiska disputationerna uti åtskilliga uppgifna ämnen borde hållas
på svenska liksöm ock föreläsningarna, att »undervisnings- och
prediko-verken» borde skiljas, d. v. s. lärare och präster hvar för Big vinna
utkomst och befordran, att gymnasierna omorganiserades, till likhet
med skolorna, att lärarne bättre aflönades och för lärarekandidater
föreläsningar i pedagogik anordnades; till och med slöjd och
Barnundervisning stodo på kommissionens program.?
Bland Browallii andra idéer må nämnas yrkandet på
kvinno-bildniugeus höjande samt hans fordran, att läroböckerna borde vara
skrifna på modersmålet, i hvilka reformförslag äfven andra instämde.
Som ett apropos för vår tid må nämnas striden för och emot de
klassiska studierna, särskildt latinet. Det var Browallius, som mot
desamma riktade skarpa hugg, hvilka med ej mindre skärpa afvärjdes
af kalmarbiBkopen Beronius. Till och med Uppsala konsistorium
medgaf, att värdet och omfattningen af gymnasisternas latinkunskap
var, vid deras ankomBt till akademien, trots det myckna läsandet i
läroverken ringa. Såsom äfven ett apropos för dagen må anföras,
att ingenstädes varsnas något tal om latinets synnerliga form- och
förståndsbildande förmåga framför andra ämnen. Det skälet var då
ej ännu uppfunnet.
Kand andra moderna idéer vilja vi nämna hurusom biskop
Beronius påpekade åskådningsundervisningens betydelse särskildt i
naturalhistorien, d. v. s. kartor, anatomiska preparat, herbarier m. m. Uan
ville dessutom hafva rit- och språkmästare anställda vid gymnasierna.
I Ruders »Anledning till läro- och näringsverkens förbättring»
påvisades, att »de som ej skola studera behöfva ej alldeles samma
vetande som de andra», d. v. 8. olika undervisningsplaner borde för olika
ändamål inrättas. Densamme talade äfven för att modersmålet »uppodlas
och ryktas», samt för lekar och rörelser i fria luften, handarbete, slöjd,
kroppsöfningar m. m. Fordran på särskilda realklasser framställdes
i Hofs »Promemoria om gymnasierna i riket» likaså behofvet af
kontroll öfver lärarnes verksamhet. Äfven frågan om »snillevalet» dök
upp igen och ledde till vidsträckta förslag och invändningar,
angående hvilka vi blott hänvisa till bilaga VII »Gustaf Ruders förslag
om anställande af 8. k. snilleval».
I sista bilagan »LäroverkastatiBtik från 1740-talet» lämnar utg.
några karakteristiska siffror angående lärjungarnes antal, fördelning
’ Sedan det blifvit visadt, att förf. var denne upplyste och uppsatte man,
förfaller Hults (s. 14 anf. arb.) mening, att denna skrift var ett uttryck af
stämningen inom »lägre» kretsar och att dess förf. »stod p& deras bildningsgrad, som
anse läsa latin och studera till präst vara sak samma».
2 Det var säledes ej nog med att projektet, enligt Hult, »bidrog att gifva
näring åt», utan det var i själfva verket ett uttryck för »den föreställningen, att
om blott det gamla lärosystemet med sitt latin och sin grekiska npprefves–-
■Ut skulle blifva godt och väl».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
