Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8o
ÖFVEBSIKTEB OCH gbanskninqab
på olika stånd o. g, v., i detta fall kompletterande och beriktigande
redan af Wallqvist gjorda beräkningar, samt åtskilliga upplysningar
om sträfvandena att åstadkomma redan då för tiden en
läroverksstatistik.
Det torde slutligen ej vara ur vägen att till en uppsats som
denna i Historisk tidskrift foga några ord om historien såsom
undervisningsämne i läroverken. Är människan enligt Geijer ett »sent
begrepp i historien», så är människosläktets historia ett sent ämne
iuom den svenska skolundervisningen. Först i 1649 års skolordning
iinna vi detta ämne anbefalldt; i skrifvare- eller apologistklassen skulle
undervisning meddelas i fäderneslandets historia »onsdagsmorgnarne»
och i den 1724 upplifvade apologistklassen, hvilken 1693 synes hafva
blifvit afskaffad, torde väl någon undervisning i ämnet meddelats på
de ställen, där dylik apologistklass verkligen hölls uppe. Men
därmed synes det också vara slut hvad angår lagstiftandet för
fäderneslandets historia.
Beträffande allmänna historien hade den ett något större, men
i alla fall obetydligt område sig anvisadt. Enligt 1649 års 8. O.
skulle på gymnasium lector historicus et poeta ur de latinska historiska
författarne, såsom Livins, Curtius m. fl., bibringa lärjungarne
historiska kunskaper och »gifva dem en viss försmak af samhällsläran».
I 4:de klassen meddelas 5 timmar i veckan öfversikter af allmänna
historien i tabellform.
Den nästa S. O. af 1693 införde allmänna historien i
trivialskolans nybildade femte klass, i hvilken jämte Justinus lästes
Cro-nius s. historiæ universalis epitome af Laurenbergius, i hvilken äfven
förekomma namnen på några svenska konungar. På gymnasium
sknlle lector historiärum »gifva ungdomen någon smak af allmänna
historien efter Sleidanus», hvarjämte naturligtvis de latinska förf.
lämnade sitt bidrag till ämnet. Föga bevändt torde det emellertid
ha varit med denna undervisning, och att bristerna på somliga håll
insågos, synes af några af de 1719 infordrade och ofvan vidrörda
utlåtandena, som afgåfvos i och för 1724 års 8. O. I dessa
beklagades bristen på läroböcker i ämnet, påyrkades läsning af svensk
historia, allmänna historiens påböljande tidigare o. s. v.; men i det
stora hela synes ämnet vara ganska litet påaktadt.
Genom 1724 års S. O. vann allmänna historien, så mycket, att
till begagnande i skolan anbefalldes en svensk lärobok i ämnet SAmt
att för gymnasium läraren skulle »föröka Hübners historiam
univer-snlem med parnllelismo historiæ patriæ». Ätt emellertid åsikterna om
ämnets betydelse ingalunda voro stadgade, än mindre eniga, synes af
afgifna utlåtanden. Så t. ex. uttalas af Lunds konsistorium den
önskan att i rektorsklassen »vår svenska, historia ej blefve förbigången
åtminstone från 1020, så att disciplarne visste lika så väl, om icke
bättre, Gustaf I:s och hans successorum bedrifter som Darii, Ålexandri
magni m. fl.»; hvaremot Stockholms kons. ansåg det vara nog, om
de i allmänna historien finge en generell kunskap, »innan de komma
till Uppsala, då de med ringa möda uti dessa, såsom de lättaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
