Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIES, MÄRKVÄRDIGA KVINNOR 89
till den svenska kvinnans pris eller ej, är en fråga, som vi här ej
ämna närmare ingå på. Sakna vi å ena sidan motsvarigheter till de
älskvärda och ryktbara franska damer, som under 1700-talet regerade icke
blott i sällskapslifvet utan äfven öfver tänkesätten, i hvilkas salonger
det fina vettet och det glänsande snillet voro lika hemmastadda, så
sakno vi å den andra också de beryktade damer, hvilkas namn äro
förenade med det franska mätressvaldet. På de växlande
generationerna i Sverige har nog också den svenska kvinnan tryckt sin prägel,
men märkvärdigt förbehållsam har hon varit i fråga om sinu innersta
tankar och känslor. Äfven när ryktet åt något namn skänkt
odödlighet, är det ofta svårt att komma under fund med hvad dess
ägR-rinna egentligen varit, att skönja dragen eller själen. I Frankrike
hette det för hundra år sedan: »Les femmes ont tellement pris le
dessus chez les Franpais, elles les ont tellement subjugués, qu’ils ne
pensent et ne sentent pius que d’après elles». I Sverige tiger
vanligen historien i fråga om dem. Ha de regerat, har det, fordom
åtminstone, skett i tysthet.
Dessa svårigheter ha också trädt i vägen för vår enda kvinnliga
historiker, när hon grep sig an med den vackra uppgiften att skildra
Sveriges »Märkvärdiga kvinnor» (jämför bekännelsen i det hänseendet
uti förordet). Hon har bl. o. velat finna representanter för »olika
tidehvarf». Det har lyckats t. ex. för 1600-talet, men hur svårt har
det däremot ej varit för det följande århundradet, 1700-talet, tiden
för det franska kvinnoväldets rikaste blomstring? Utom två bekanta
skaldinnor möta vi ett enda namn, grefvinnan De la Gardie, född
Taube, och det är tack vare en enda handling det förekommer i
samlingen. Till en viss grad har dock förf. själf begränsat sitt
urval genom alt utesluta utom Sverige födda drottningar, och vi
möta sålunda hvarken Ulrika Eleonora d. ä. eller Lovisa Ulrika —
för att icke tala om drottning Margareta.
Under sådana förhållanden måste biografien ofta hopsamlas från
de mest spridda håll, hoparbetas af strödda drag i berättelser, bref,
räkenskaper eller andra handlingar. Och det händer, att
lefnads-tecknaren, för att åtminstone få någonting till resultat, ser sig
nödsakad att nedlägga eu oproportionerlig utförlighet på skildringen af
vttre biomständigheter, af tidehvarfvets kulturdrag i allmänhet. Det blir
en omsorgsfullt utarbetad rara, blott alltför stor för den bild, som
i dunkla och osäkra konturer skymtar fram inom densamma. Så är
mer eller mindre fallet med sådana kvinnor som Kristina
Gyllenstjerna och Karin Månsdotter. Hurudana ha de egentligen varit,
hvad ha de eftersträfvat eller velat? Biografen har nästan bara
konstruktioner till svar.
Fröken Fries synes hufvudsakligen ha gjort 1600-talet till
föremål för studier. Privata brefväxlingar i offentliga och enskilda arkiv,
rättegångshandlingar och räkenskaper för denna tid ha af henne flitigt
begagnats, och vi ha all anledning att tro på hennes uppgift, att
äfven de minsta detaljer äro hämtade ur samtida källor. För
1600-talet meddelas också 4 biografier, nämligen öfver Katarina af Pfalz,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
