Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING
11
lighet och genom uttryckliga förbud för konung och riksdag att
säga någon dorn. Det är ett ordentligt laga skifte mellan trenne
pogessionater; de enda afstegen från principen synas ligga däri,
att ministrarne kunna å ämbetes vägnar träda inför riksdagen och
af honom åtalas, att riksdagen utnämner vissa ämbetsmän och
domare, att verkställande makten har en viss uppsigt öfver domarne.
Har Sveriges författning undgått det världshistoriska
inflytandet af dessa ideér? Det är den stora fråga, som nu kräfver sitt svar.
Redan på 1760-talet voro de nya lärorna bekanta i Sverige,
där de spriddes hufvudsakligen genom mångskrifvaren
Nordencrantz. Hofpartiet sökte t. o. m. genom att tillämpa dem på
Frihetstidens statsskick rädda åt konung och råd en af riksdagen
oberoende ställning,1 men dessa röster dogo i det högljudda talet
om allena maktägande ständer. I Gustaf III:s RF. finnes icke
ett spår af den franska visdomen; han ville ju försätta statslifvet
i Sverige tillbaka till tider, då denna visdom ej ännu var
uppfunnen. Men i det tillstånd af ofrihet, hvari detta hans försök
utmynnade, fingo tidens idéer en gynnsam jordmån. Då
tryckfriheten lössläpptes i april 1809, visade det sig snart, att
Montesquieu hade anhängare i Sverige. De Lolme öfversattes,3 och
åtskilliga ströskrifter sågo dagen, där den stora läran mer eller
mindre tydligt predikades. Främst faller uppmärksamheten pä
den (ofvan citerade) broschyr af A. G. Silfverstolpe, som han
själf tillade betydelse i fråga oin RF:s anda. Han vill där bygga
på 1720 och 1772 års RF:er med tillägg af sådana medel »som
nyare tiders erfarenhet och nyare tiders tankeförmåga upptäckt»;
och att han härmed afsåg Montesquieus teori, det framgår af
hvad han sedermera anger som den allmänna meningen i frågan:
»jag hör, att man lägger till grund för sina önskningar en styrande
makt, bunden af lagar att ej urarta till despotisk, men väl
omgjordad mot den lagstiftandes intrång och försedd med full
1 Ehrensvärds memorial d. 3. okt. 1769, se Stavenow, Om riksrådsvalen
under Frihetstiden, ss. 141 ff.
2 Under titeln »Englands konstitution eller engelska regeringsförfattningen,
jämförd med den republikanska styrelsen och de andra europeiska monarkier»; enl.
uppgift i Nordisk Familjebok (art. Delolme), hvaraf visserligen ej framgår, om
boken utkom före eller efter RF. p& året. Huruvida Montesquieu själf vid denna tid
var känd genom öfversättningar, ser jag mig ej i stånd att bestämdt uppgifva, men
det synes icke varit fallet: Aurivillii katalog öfver universitetsbiblioteket i
Upsala, tryckt 1814 ehuru dess uppgifter sluta före 1800-talets ingång, känner icke
någon svensk upplaga, ej heller de litteraturhistoriska verken af L.
Hammarskjöld och Lindström. Thorild hade d. 22 mars 1788 försvarat en — obetydlig
— »kritik öfver Montesquieu», men där vidröres ej frågan om de trenne makterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
