Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
RUDOLF KJELLÉN
verksamhet till statsmaskinens oafbrutna drifvande; en
lagstiftande makt, väl skild från alla verkställande åtgärder, bunden i
vissa fall af själfva den styrande makten genom dess sanktion,
eller veto, men försäkrad mot den styrandes möjliga försök att
antingen ej låta den komma till städes eller hindra dess röst att
höja sig; full fasthet och helgd för domaremakten . .
Och Silfverstolpes vittnesbörd står ingalunda ensamt. Att
i allmänhet de män, som lade handen vid 1809 års RF., icke
gått oberörda af tidens härskande lära, det visar sig med
öfverraskande klarhet då man tager kännedom om tidens handlingar,
riksdagsprotokollen och KU:s memorial. Öfverallt möter den
konventionella Montesquieu’ska terminologien; riksdagen betecknas
som den lagstiftande makten,2 stundom synonym ined den
själf-beskattande3 eller representativa;4 konungen är den verkställande
makten,5 stundom dock den styrande6 eller regeringen,1 så att
man får en motsättning emellan lagstiftare och styrelse.8 Hertig
Karl själf talar om den lagstiftande och den verkställande makten
i samma mening som riksdag och konung.9 Fullfärdigt läsa vi
systemet i Bjurbäcks anförande på prästernas sal d. 3 juni:
»Grundlagen bör, så långt det sig göra låter, i kraft af begrepp
1 Cit. efter Sandegren, s. 27. Jfr. KU:s mem. d. 10 jan. 1810, där
Silfverstolpe specificerar uttrycket »offentliga makten» i RF. § 86 sä, att därmed
afses >hvarken den verkställande eller lagstiftande eller den dömande makten
Särskildt, utan kollektivt hela den allmänna myndighet, hvaraf dessa trenne blott äro
delar», s. 439. S. ville föröfrigt göra prästerna till en lika oberoende makt som
domarne; KU:s mem. d. 21 mars 1810, s. 623.
2 Någon gång synes dock därmed blott afses innevarande riksdag, som ju
verkligen var lagstiftande. Så i Adlersparres tal på riddarhuset, prot. ss. 41,
63, 6o m. fl.; jfr hans proklamation från Karlstad d. 7 mars: »Vi hafva räckt
hvarandra handen uppå, att rikets fäder och lagstiftare skola äga frihet ... att
sammanträda och öfverlägga ...»
3 Vingård på riddarhuset d. 19 maj, prot. s. 191; Bjurbäck hos prästerna
d. 3 juni, prot. s. 218.
4 Kurck på riddarhuset d. 15 maj, prot. s. 109.
s Eller den exekutiva, J. de la Gardie enl. KU:s mem. d. 30 dec., s. 688,
Adlerbeth på riddarhuset d. 3 juni, prot. s. 480, Harlingson hos prästerna d.
14 juli, prot. s. 436.
6 Uttryckliga synonymer hos Kurck, R. och Ad. prot. s. 108, och A. G.
Silfverstolpe, KU:s mem. s. 439.
? T. ex. Mörner i KU. d. 6 febr. 1810, mem. s. 565.
8 Vingård på riddarh. d. 19 maj, prot. s. 189; A. G. Silfverstolpe i
KU. d. 26 maj, mem. s. 74.
9 Se R. och Ad. prot. för d. 17 maj, s. 133 (om hans bemödande »att gifva
lagstiftande och verkställande makternas riktiga förhållande till hvarandra» en
stämpel af förtroende) och 134 (om angelägenheten, att »verkställande makten
sättes i tillstånd att på ett värdigt . . . sätt vårda sig om rikets betänkliga
statsförhållanden»). Det bör dock märkas, att riksföreståndaren verkligen vid denna
tid erkänt sig vara en blott verkställande myndighet, som af ständernas fria vilja
väntade sig den kungliga värdigheten; jfr ofvan n. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
