Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1809 ÅHS GRUNDIiAGSTIFTNING
13
om grundlag, noga och afgörande med tydliga i ögat fallande
färger uppdraga råmärken eller demarkatiomlinier emellan den
ho verkställande och skyddande; 2:o lagstiftande och beskattande;
samt 3:o den lag skipande eller öfver äganderätt och brott
dömande makten . .
Lika tydligt finna vi doktrinen attalad af KU:s ledande
män med direkt tillämpning pä den föreliggande EF. Så
anmäler Adlerbeth utskottets arbete i sitt stora tal på
riddarhuset d. 3 juni med följande ord: »Efter statslärans grunder
och historiens vittnesbörd synes det vara tämligen afgjordt att
säkerheten bäst bevaras, då lagstiftande makten tillhör nationen
och dess regent gemensamt, lagskipande makten vissa kårer som
hvarken af nationen och dess representanter eller af regeringen
böra lida imposition, den exekutiva makten odelt innehafves af
regenten och den beskattande odelt af folket. Men dessa makter
böra tillika med den försigtighet i den gemensamma utöfningen
sammanlänkas, att ingendera kan göra intrång på den andra,
störa jämnvikten och draga för mycken kraft åt den ena eller
den andra sidan».2 Så talar den man, som näst Järta torde
vara den mest vittnesgille i frågan om RF:s anda. Men Järta
själf, var han också anstücken af Frankrikes politiska idéer?
Lyckligtvis hafva vi säkra hjälpmedel att besvara den frågan.
Då Järta 15 år efter RF:s födelse tog till orda för att försvara
sin Odalman emot anmärkaren i Wallmarks journal, så nämner
han där Montesquieu med mycken aktning, han uppfattar honom,
som skulle han hafva sett i staten en »individuelt lefvande och
sig utvecklande organism», och han omtalar därvid, att han själf
»redan för många år sedan studerat det odödliga verket De 1’esprit
des lois».3 Att dessa studier fallit före RF:s tid, kan också
tydligen märkas på den föredragningslista, Järta uppgjort för
KU:s arbete.4 Hon är nämligen uppställd under de tre
rubrikerna, Styrande makten, hvarunder behandlas de kungliga
pre-rogativen, Lagstiftande makten, dit riksdagens sammansättning och
förhållande till konungamakten föres, samt Dömande makten, där
äfven förekomma konungens dom och benådning samt den juridiska
1 Präst. st. prot., s. 218.
2 R. och Ad. prot., s. 480.
3 Järta, anf. st. II, 376 f. På ett annat ställe i samma skrift (s. 350)
säger han sig hafva tagit kännedom om åtskilliga moderna statsläror redan »dä
jag för tretiofem år sedan i Upsala studerade till kansliexamen», således fore 1790.
4 Hon är tryckt i Naumanns tidskrift för 1872, n. till s. 352.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
