Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
PER SONDÉN
»Knyphausen är för några dagar sedan hit ankommen och
presenterar H. K. M:t magnalia och styrker fast till den tyske
expedition och gör henne mycket lätt. Säger sig kanna
tillvägabringa så mycket folk som H. K. M:t begärer, både i ryttare
och soldater.»1 Genom en särskild kapitulation åtog sig
Knyphausen att till slutet af april värfva ett eget regemente.
Liksom hans föregående besök hos konungen i Preussen,
var äfven nu hans vistelse i Sverige af mycket kort
varaktighet. I midten af januari anträdde han återfärden till
Tyskland, uppvaktade på Fredriksborg konung Kristian IV för att
af honom försäkra sig om fri passage för trupperna och begaf
sig sedan till Hamburg. Värfningarne bedref han härefter dels
omkring Hamburg,2 dels i Ostfrisland nästan med större nit än
Gustaf Adolf med hänsyn till den knappa penningetiilgången
själf önskade.
När och hvar Knyphausen stötte till den tyska arméen är
för hans biograf obekant. Då emellertid hans regemente
uppräknas bland dem, som följde konungen från Elfsnabben, är det
att förmoda, att dess chef äfven tillhörde samma häravdelning.
Strax efter ankomsten till Pommern, sedan Gustaf Adolf
bemäktigat sig Odermynningen vid Peene, finna vi Knyphausen
på den mycket ansvarsfulla posten att här, vid själfva porten
till Tyskland, bevaka Sveriges och dess konungs intressen. Hans
erfarenhet och kunnighet i befästningskonsten togos nu i anspråk
för att leda de skansarbeten, som voro afsedda att för svenska
trupper betrygga det fria tillträdet till de af Gustaf Adolf besatta
länderna.
Med detta uppdrag förenade han äfven det att betrygga
svenska arméens säkerhet genom anskaffande af nödiga förråd
af proviant, ammunition och artilleri. Han skulle dessutom
mottaga det hemifrån anländande folket och anvisa detsamma
de vägar, på hvilka det hade att förena sig med de förut i landet
befintliga arméafdelningarna.3
Den viktigaste strategiska uppgift, som emellertid nu förelåg
för Knyphausen, var eröfringen af Wolgast, utan hvars besittning
sjöfarten genom Peene icke kunde anses trygg. Ehuru belägringen
1 Se Axel Oxenstiernas skrifter. Afd. II. Band III, sid. 191.
3 Se Johan Fægrei bref till Axel Oxenstierna d. 10 mars 1630.
3 Senare, 1682, finna vi Knyphausen benämnd »generalfältvaktmästare» (se
Sattler a. st. sid. 637. Bil. LXI.) Har ban måhända förrättat denna tjänst
redan nu?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
