Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 91
är därför den enda skildring af Uppsala möte, som vi hafva
kvar i någorlunda samtidig afskrift; i original finnes ingen.
Redan af denna orsak ensam vore den af värde, men därtill
kommer, att den är utförligare och mera helgjuten än någon af
de öfriga. — För jämförelses skull kan nämnas, att i afskrifter
med lika rader och samma stil upptager riksarkivets berättelse
1,106 rader, Linköpings o. 735, Baazii 502, Ridderstjemas 390
och den Palmsköldska 290.
Att författaren varit en lärd man och en god stilist, faller
genast i ögonen. Ehurn han merendels skrifver på svenska,
förekomma några grekiska ord jämte mycket latin, framför allt
då längre anföranden relateras, väl därför att dessa höllos på
latin.
Händelserna föras fram i kronologisk följd, efter dagar och
sessioner, och noga betonas, hvad som tilldragit sig under hvarje
»sessio». Till omväxling refereras viktigare anföranden på ett
tydligen ganska förtjänstfullt sätt. Till drotsen Nils
Gyllen-stjernas tal vid mötets öppnande den 1 mars finnes i Skoklosters
arkiv (vol. 177) ett slags utkast bevaradt i afskrift,1 och vid
en jämförelse mellan detta och referatet i riksarkivets berättelse
finner man, att det senare är väl gjordt. Utkastet innehåller
bättre afrundade ordförbindelser, men intet af vikt är utelämnadt
i referatet, som dessutom upptager några exempel, som drotsen
synes ha tillagt för att bättre klargöra sin mening. Dessutom
framgår, att drotsen afbrutit sitt tal för att ställa ett par
frågor till församlingen, hvartill inga antydningar finnas i
konceptet.
Författaren är intresserad för mötets ändamål och visar en
god förmåga att skilja mellan hufvudsak och bisak. Långt ifrån
att, såsom författaren till Ridderstjemas berättelse, ytligt fästa
sig vid yttre tilldragelser allena, är han bekant med de bakom
liggande rådplägningarna, och med hans hjälp blir det
möjligt att mer än gissningsvis se det inre maskineriet arbeta. —
Skarpa personliga utfall mot oliktänkande saknas, så är t. ex.
förteckningen på liturgister, som fingo göra afbön, mycket
ofullständig; men dock skönjer man lätt, hvar författarens sympatier
finnas. Detta bidrager också att närmare bestämma hans person,
1 Påteckningen lyder: >Af riksens r&dh stält och prästerskapet in auditorio
först genom h. N. Gyllenstierna dem mundtligen fÖrehålled» etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
