Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 93
Petraa Jonæ genom lärdom och redan förut visad ifver vid
liturgiens bekämpande öfvade stort inflytande.
Striden om ärkebiskopsvalet skjutes icke ensamt fram i
förgrunden af vår författare, men han visar dock sina sympatier
för professorerna, af hvilka han särskildt skildrar professor.
Ericus Jacobi Skinneri uppträdande. Redan häraf kan slutas,
att han torde ha tillhört Uppsala stift, men därtill kommer, att
han ensam synes korrekt ha omtalat mötet den 25 febr., hvilket
gör troligt, att han då var närvarande. Men vid det tillfället
funnos endast präster från Uppsala stift samt biskopen i
Linköping tillstädes.
Vid ännu ett märkligt tillfälle omtalar författaren
åtminstone två professorers uppträdande med sympati, nämligen vid
den stormiga öfverläggningen den 18 mars angående ordet
kalvinisters inskjutande i mötesbeslutet. Nicolaus Bothniensis »sade
sig af med catedra» i vredesmod, och Ericus Jacobi Skinnerus
uppträdde häftigt mot förslaget, som tydligen ogillas af
författaren.
För öfrigt håller författaren sig objektiv och talar ständigt
i tredje person, hvarför det är ganska svårt att draga några
slutsatser om hans person. Att han antingen själf var, eller åtminstone
stod i nära förbindelse med någon af de mera framstående
deltagarne i mötet, ådagalägges genom hans kännedom om enskilda
öfyerläggningar och samtal. Dessa finnas vanligen omtalade
äfven i andra berättelser, men oftast betydligt sämre, hvarför
det förefaller antagligt, att författaren eller hans sagesman varit
närvarande. Ganska belysande är berättelsen om besöket hos
hertigen den 17 mars af en deputation för att begära stadfästelse
på de fattade besluten. Därvid stodo olika åsikter hårdt mot
hvarandra angående exorcismen. »Då steg M. Ericus Jacobi
afsides och hemligen skref på en sedel, att exorcismus kunde med
ett godt samvete afläggas och efter en kristen frihet hållen varda,
som andra kristeliga ceremonier». Om afsikten med denna sedel
varit att lugna hertigen, till hvilken den väl framlämnades, och
att visa honom den medelväg, som sedan verkligen togs, så
förfelade den dock sin verkan för ögonblicket, ty hertigen
förklarade bestämdt, »att exorcismus var icke någon ceremonia, utan
actio quædam» — Det är lika tydligt, att författaren var väl
underrättad om detaljerna vid besöket, som att han tycks vilja
framställa Skinneri sedel som ganska viktig, utan att man dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
