Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 103
till hertigen den 2 mars samt förhandlingarna oin mötesbeslutets
innehåll jämförelsevis utförligt omnämnda. Indelningen i
sessioner är väl iakttagen och öfverensstämmer med motsvarande
indelning i riksarkivets berättelse, utom angående de tyska
skrif-velsernas uppläsande 6—7 mars, hvarom redan är taladt. Ofta
angifves, att enskilda öfverläggningar hållits, men intet referat
lämnas af förloppet vid desamma. — Liksom riksarkivets
berättelse kallar denne Nils Gyllenstierna för kansler i stället för
drots. — Otydlig är skildringen för den 25 febr.; clerus omtalas
vara 6amlad, men det torde blott ha varit Uppsala stifts präster
enligt riksarkivets berättelse.
När författaren omtalar beskickningen till hertigen den
2 mars, använder han ett par gånger första persons pronomen
»vi» och »oss», hvilket visar, att han själf var närvarande.
Enligt hans egen uppgift utgjordes beskickningen af de två
notarierna Ericus Skinuerus och Olaus Martini, Petrus Jonæ, rector
scholæ i Arboga, Engelbertus Laurentii i Själevad och
Engel-bertus Engelberti, ecclesiæ Stockholmensis concionator. En af
dessa fem personer bör alltså vara berättelsens författare. — För
den 3 mars säges bl. a.: »convenimus et prælegebantur
nobis — — — articuli quinque» etc. Det synes ha varit
notariernas åliggande att uppläsa dessa artiklar och annat, hvarför
detta »nobis» synes framställa författaren såsom en
mötesdeltagare, som icke var notarie. Notarierna voro ofta med vid
enskilda öfverläggningar, och vår författare hade säkert omtalat
hvarje sådan öfverläggning lika utförligt som beskickningen till
hertigen den 2 mars, om han fått vara reed; det torde därför
vara säkert, att ingen af notarierna är författaren. Af de tre
återstående är det sannolikast, att Engelbertus Laurentii,
kyrkoherde i Själevad, är den, som författat denna berättelse. Han
tillhörde Uppsala ärkestift, och hans pastorat låg i
Ångermanland. I berättelsen omtalas utförligt, att prästerna från
Norrland, »præsertim ex Angermannia», författade en skriftlig protest
mot hertigens förslag till ändringar i mötesbeslutet, hvilken
skrifvelse framlämnades till preses den 17 mars. Här auvändes väl
icke första personens pronomen, men det förekommer nästan icke
alls i senare delen af berättelsen. Intresset för
ångermanlandsprästerna synes därför antyda, att författaren var en bland dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
