Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UNDERSÖKNINGAR TILI. UPPSALA MÖTES HISTORIA 121
tände af andliga. Men denna stadgade ordning omstörtades af
reformationen; att kyrkomöte sedan sammankallades af konungen
eller hans ställföreträdare kunde stödas därmed, att ekumeniska
möten samlats på bud af romerska kejsare.
Öfriga former kunde endast långsamt utvecklas genom praxis.
I Örebro hölls ett kyrkomöte (concilium) år 1529, men om detta
känner man föga mer än beslutet. Det torde dock ha bestått
af endast präster, och konungen, som utlyst det, deltog icke i
förhandlingarna. Däremot fick Laurentius Andreæ i uppdrag
att vid mötet icke blott vara ordförande, utan äfven kronans
ombud.1 Vid kyrkomötet i Uppsala 1572 voro ombud från
Uppsala akademi närvarande, och vid kyrkomötet i Stockholm
1574 uppträdde såväl konung Johan, som hans sekreterare Fecht;2
mötet valde ärkebiskop, men konungen ansåg sig icke bunden att
taga den, som fått de flesta rösterna. Formerna äro fortfarande
obestämda, och 1570-talets kyrkoordningar innehålla inga
bestämmelser.
Vid Uppsala möte nämndes icke något särskildt
regeringsombud bland prästerna, utan rådet fick i uppdrag att
representera regeringen; och detta förefaller ha varit till rent praktisk
nytta, emedan flera frågor förekommo, som dels angingo
regeringens tillvägagående förut, dels allmänna tvistepunkter angående
förhållandet mellan kyrka och stat. Rådets närvaro tycks icke
på minsta sätt lagt hinder i vägen för samtidens uppfattning af
mötet såsom kyrkomöte. Så t. ex. jämförde Nicolaus Bothniensis
mötet med tidens kyrkomöten i sitt tal den 3 mars.3
Betecknande är också, att författaren till Linköpingsberättelsen såsom
ett slags inledning anför en definition på »concilium», hvilken väl
kan tillämpas på Uppsala möte.4
Det torde stå fast, att samtiden uppfattade mötet såsom
ett kyrkomöte, ett concilium. Där förr lagstadganden om kyr-
1 Reu ter d ah 1, Svenska kyrkans historia, IV, s. 357; Anjou, Sv.
kyrkoreformationens historia, II, s. 67.
2 Anjou, a. a., DI, s. 74.
3 > T hetta concilium skulle nu h&Uas — — — ad corrigendos errores in
nostris ecclesiis, idque exemplo primitivæ ecclesiæ utpote Apostolorum et
ortodoxo-rum patrum, ac nonnulla recitavit concilia». Lin k.-ber.
4 »Concilium — — — est coetus multorum vera pietate et doctrina
præ-■tantium, qui confessionem de sua in Christum fide et sententia scripturæ edant
et perspicue ostendunt suam interpretationen! et sententiam in sacris literis
funda-tam esse, et reiiciunt falsas interpretationes et errores eosque perspicue cum textu
verbi Dei pugnare evincunt, atque ita suo testimonio confirmant infirmos recte
aeotientes, impios autem et in errore perseverantes hæreticos pronunciant.»
Hut. Tidskrift 1893. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
