Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
H. W.
skaffa honom plats. Både Hessiska och Holsteinska ministrarne gjorde
anbud, men sympatierna l&ge åt Holsteinska sidan: ett bref fr&n
Stanislaus till kon. Fredrik, med varmt förord för den unge svensken,
blef aldrig framlämnadt.
För att höja stämningen under 1723 års riksdag lät kon.
Fredrik genom Landé införskrifva en ganska god och talrik fransk trupp,
som kallade sig »académie royale de Musique et de Danse», en gång
i veckan gaf opera, två gånger tragédie, comédie eller italienska
piècer; »ce qui amusa fort agréablement pendant la diète». A. gick
Stanislaus’ sändebud grefve Tarlo till handa som tolk. I juni 1723
bestämdes det att A.. skulle antaga hertig Carl Fredriks anbud och
ej det Hessiska, och i slutet af oktober inskeppade sig den unge
mannen p& hertigens jakt »Hedvig Eleonora», som från Stockholm
förde honom till Beval, hvarifrån resan gick till Petersburg. Som
hertigens kavaljer fick A. bevista kejsarinnan Katarinas kröning i
Moskwa och se hur Karl XII:s systerson och tillärnade efterträdare
på svenska trouen förde Katarina fram till den ryska, där hon
mottogs af Peter. — Utnämnd den 21 aug. 1724, i sitt 19:e år, till
assessor i holsteinska justitiekansliet, fick han öfver Tyskland resa
till Holstein, dit han framkom på nyåret 1725. Redan i april sändes
han som ambassadsekreterare till Wien. Återkommen i aug. s. å.
slog han sig ned i Kiel, blef kammarjunkare och den unge holsteinske
tronarfvingen, senare ryske kejsaren Peter IILs guvernör.
Journalerna fr&n ungdomstiden utskref han nu prydligt och
försåg dem med talrika kopparstick samt gjorde däraf en rätt tjock
foliovolym. Sin älskade farbrors, hofmarskalken Carls »negociations» gjorde
han till föremål för en annan foliovolym. Vid dennes död hade han
fått sin faders historia öfver Carl XII:s krig, fortsatt ända till dagarne
före slaget vid Pultava. Modren (som efter fadrens död gift om sig
slägten ovetande och därefter var utesluten från slägtens umgänge)
hade 1707 i Hamburg låtit trycka ett af henne på tyska författadt
utdrag ur mannens svenska text; nu tog Carl Maximilian sig för att
öfversätta hela arbetet på franska och tillöka det för åren 1709—14,
ett arbete som 1740—42 utkom i två franska, två engelska och en
tysk upplaga. Den härigenom i lärda verlden bekante C. M. E. J.
Adlerfelt, som jämväl ägde sin fars journaler öfver sina ungdomsresor
och hans samlingar i svensk genealogi, hade nog ärnat fortsätta på
den så väl begynta banan, men han afled 1747 i Kiel; hans hustru
var året förut afliden. Tre barn öfverlefde föräldrarne, bland dem
endast en son, som kom till Sverige, blef kapten och dog 1808 på
Fånö i Upland. Kanske är det från honom hans faders papper
öfvergått dels till Lovisa Ulrikas samlingar på Drottningholm, dels till
Tessins på Åkerö. Från de förra har K. Bibi. 1854 erhållit den
vackra journalen öfver C. M. E. J. A:s ungdomsresor, från de senare
1845, som gåfva af en tidigare auktionsinropare, ett mindre fragment
af konceptet till denna och ett betydligt fragment af konceptet till
den franska öfversättningen af G. Adlerfelts verk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
