Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN
nödgas lämna luckor här och där, lämna frågor, som uppstält sig,
obesvarade, eller nöja sig med approximationer som en svag ersätt
ning för vetenskapligt konstaterade fakta.
Att utarbeta en fullständig svensk rådslängd ända från den tid,
då den första uppgiften om ett svenskt råd och svenska rådsherrar
möter oss, och fram till våra dagar är därföre minst sagdt ett mycket
mödosamt arbete, för hvilket de allra flesta helt visst skulle rygga
tillbaka. Men i en tid med andra fordringar på ett vetenskapligt
arbete än nutidens har dock som bekant just en dylik uppgift tagits
före till lösning.
I åtta »afdelningar» utkom åren 1791—1793 »Svea rikes
rådslängd». Som författare angafs å titelbladet Carl Hillebransson
Uggla »kammarherre och ledamot af Kongl. Vetenskapsakademien i
Stockholm», f. 1725, död 1803, bekant såsom utgifvare af åtskilliga
företrädesvis historiska arbeten. I ett företal upplyser Uggla om att
det varit Gjörwell, som förmått honom att utgifva skriften, och i ett
annat »företal» nämner denne senare sig själf »utgifvare». Uggla hade
emellertid ingalunda författat hela arbetet. Gjörwell i sitt företal
indelar detta i följande tolf delar: 1) en afhandling om Svea rikes
råd, dess upphof, ämbete, tidehvarf och öden; 2) en afhandling om
rikets jarlar samt förteckning på dem; 3) en rådslängd från dq äldsta
tider till år. 1523; 4) rådslängden från 1523 till 1602; 5)
rådslängden från 1602 till 1680; 6) rådslängden från 1680 till 1718;
7) rådsläAgden från 1718 tül 1772; 8) rådslängden från 1772 till
1789; 9) förteckning på de fem högsta rikets ämbetsmän; 10)
förteckning på Öfverstemarskalkarne; 11) förteckning på de
generalguvernörer och akademi-kanslerer, som tillika varit riksråd; 12)
förteckning p& de år 1773 tillkomna rikets herrar. Af dessa delar
upptogo de sju förstnämnda hvar sin af verkets sju första »afdelningar»,
medan .de fem följande upptogo den åttonde. Af dem voro alla, som
ej omfattade den egentliga rådslängden, -— således de båda första
samt de fyra sista — helt och hållet författade af annan person än
Uggla, nämligen af den likaledes såsom historisk forskare och författare
bekante friherre Schering Rosenhane d. y. Men äfven af själfva
rådslängden hade Rosenhane författat en icke obetydlig del. Förutom
att han, såsom Gjörwell säger, ökt den »med de sedan år 1783
tillkomne rådsherrar», har han upprättat den del af längden, som går
från äldsta tider och till år 1500. Ugglas del i arbetet inskränker
sig sålunda till rådslängden för tiden .1500—1783 och är till sidantalet
icke obetydligt understigande Rosenhanes. Som »Ugglas rådslängd» har
emellertid arbetet plägat betecknas efter författarenamnet på titel bladet,
och af själfva rådslängden har ju ock denne utarbetat den största delen.
Det är utan tvifvel — för att nu hålla oss till denna längd
— ett drygt arbete, som här nedlagts. Ensamt för tiden till 1523
uppgår antalet upptagna rådsherrar till 790, och författarne ha
ingalunda inskränkt sig till att meddela de nödtorftigaste
uppgifterna utan låtit sig angeläget vara att foga biografier till
namnlistorna, i den mån detta låtit sig göra. För Ugglas såväl som Ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
