Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅDSLÄNGD FÖR GUSTAF II ADOIifS REGERING 177
senhanes rådslängder ligga äldre dylika till grund. Den senare bygger
enligt sin egen uppgift1 på tvenne rådslängder, den ena upprättad
af den bekante forskaren Johan Peringer (Peringskiöld), den andra
af Carl von Schönfelt,2 ooh Uggla omnämner i sitt företal åtskilliga
längder, som tjänat honom till underlag. Men ingendera nöjer sig
med att helt enkelt afskrifva någon gammal längd, så långt den räcker,
för att därpå på samma . bekväma sätt göra sig till godo någon
annan, som omfattar en senare tiderymd, och lika litet har
någondera valt den ungefär lika lättvindiga utvägen att upptaga alla de
namn, som förekomma i de särskilda längderna, för att sedermera
ställa dem samman i en efter mer eller mindre godtyckliga grunder
bestämd inbördes ordning. De använda längderna äro visst icke
alldeles kritiklöst begagnade. Ooh äfven om man blott kastar en
flyktig blick på rådslängdens talrika noter, finner man dessa hvimla
af citat. Stiernmans höfdingaminne, ßhyzelii biskopskrönika,
dåtidens gängse större historiska arbeten för de särskilda perioderna
citeras vid sidan af akademiska disputationer och personalier; äfven
verkliga urkunder anföras här och hvar såsom stöd för någon af
textens uppgifter. Visserligen ser man snart, att ett citat ofta har
till ändamål endast att till något visst arbete hänvisa den läsare,
som önskar närmare upplysningar om ett eller annat i längden
upptaget riksråd; men det visar sig ock, att sådana flitigt användas för
att bestyrka författarnes uppgifter eller beriktiga andras.
Emellertid — huru samvetsgrannt och allvarligt än det arbete
varit, som nedlagts på »Ugglas rådslängd», vår tids stränga fordringar
på ett vetenskapligt arbete kan den alldeles icke uppfylla. Vi fordra,
för att vi skola tillerkänna en historisk uppgift full trovärdighet, att
den stöder sig på en källa, som åtminstone i fråga om denna
uppgift kan anses som fullt vittnesgill. Men vi kunna icke anse, att
rådslängdens uppgifter i allmänhet uppfylla en sådan fordran. Vi
finna dess källor alltför grumliga. För auktoriteten af de äldre
längder, som bilda dess grundstomme, äro vi icke sinnade att böja oss:
redan de 64 namnen på rådsherrar fore 1276 — under en tid
således, då vi anse oss veta så litet oro en rådsinstitution öfver hufvud,
— äro nog för att göra oss betänksamma. Och det gäller
öfverhufvud om längden, att den stöder sig på uppgifter, hvilka vi anse
själfva behöfva bestyrkas.
Följden af denna källornas beskaffenhet har helt naturligt blifvit
den, att här och hvar, där en nyare tids forskning kommit i
tillfälle att pröfva rådslängdens uppgifter, dessa befunnits ej kunna hålla
profvet, och de många »oriktiga uppgifterna» i »Ugglas rårdslängd»
har nästan varit ett stående uttryck, så snart denna längd varit på
tal i ’ nyare historiska arbeten. Någon annan fullständig rådslängd
1 Tredje afdelningen, inledningsorden s. 3.
2 Säkerligen riddarhussekreteraren med detta namn f. 1746 † 1784 (Anrep,
Ättartaflorna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
