Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF WACHTMEISTER, HANS SLÄKT OCH HANS FÄLTTÅG 209
dareregeringen som under Gustaf IV Adolfs egen styrelse
motsatte han sig med sin vanliga själfständighet och rättrådighet
hvarje godtycklighet så väl när det gällde personers behandling som
lagarnas iakttagande. »Den olycklige Gustaf IV Adolf hade ingen
trognare tjänare, då han hade rätt, än riksdrotset, men icke heller
en orubbligare motståndare, då han hade orätt». På rättens
grund och i lagens namn gjorde riksdrotset, så långt han kunde,
ett ihärdigt motstånd mot konungens egenmäktiga och
lands-fördärfliga åtgärder. Hade Gustaf IV Adolfs öfriga rådgifvare
varit lika rättrådiga och fosterlandsälskande mäu som riksdrotset
och mera tänkt på hvad rikets bästa kräfde än hvad som
möjligen kunde gagna deras egna personliga intressen, så hade de
understödt riksdrotset i hans bemödanden och därigenom kanske
förekommit mycket ondt. Riksdrotset insåg nödvändigheten af
att en förändring af regeringssystemet ägde rum, men ville, att
en sådan skulle ske på laglig väg eller genom ständernas
sammankallande och således genom riksdagens bistånd. Efter
statshvälfningen den 13 mars understödde han den nya regeringen
med sin rika erfarenhet och sitt stora anseende, och äfven under
den kort därpå sammanträdande riksdagen var riksdrotset såsom
en återhållande och modererande kraft af största gagn för sitt
fädernesland.
Det urgamla och höga drotsämbetet har knappast beklädts
af någon, som varit Karl Axel Wachtmeisters like i
rättrådighet, i ett noggrant upprätthållande af lagarnas helgd samt i
oegennytta och fosterlandskärlek. De enda, som därutinnan skulle
kunna täfla med honom äro Gabriel Gustafsson Oxenstierna, den
store rikskanslerns broder, samt Per Brahe, den senare dock med
mindre skäl än Gabriel Gustafsson. Per Brahe synes visserligen
haft en större begåfning, men på samma gång äfven flera och större
fördomar än Karl Axel Trolle- Wachtmeister. På grund däraf
har ock Per Brahe saknat den höga och vidsträckta
uppfattning af rätten och det fördomsfria krafvet på lagarnas
upprätthållande, som utgöra Svea rikets sista drots’ och dess förste
justitiestatsministers egentliga ära och storhet som statsman.
Riksdrotsets närmast yngre broder hette Klas Adam. Denne
gick in vid flottan. Han deltog med utmärkelse i det
nordamerikanska frihetskriget, under hvilket han tjänade på franska
flottan. Hans befordran var snabb. För detta hade han i icke
ringa mån att tacka den mäktige generalamiralen Henrik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
