Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 A. HAMMARSKJÖLD.
Trolle, hvilken på denna tid var svenska flottans återupprättare,
liksom Hans Wachtmeister hade varit det för ett sekel tillbaka.
Sveriges andre generalamiral hade nämligen den största pietet
för minnet af dess förste generalamiral och satte därför sin ära
i att främja fortkomsten för den sistnämndes ättlingar hvilket
framgår såväl af hans förhållande till Klas Adam som till dennes’
äldste broder Hans Fredrik, hvilken dock tog afsked som konteramiral.
Men Klas Adam var redan 1782, vid endast 27 års ålder, öfverste
och deltog som sådan i 1788 års sjötåg. Den 8 juli detta år
tog Wachtmeister, då han kryssade utanför Nargön med en
liten örlogseskader, tvenne ryska fregatter, Jaroslav om 32 och
Hektor om 26 kanoner, hvilka från Kronstadt utgått för öfning
af sjökadetten I det ryktbara slaget vid Högland den 17 juli
förde Klas Adam Wachtmeister konteramirals befäl och
kämpade där med lysande tapperhet, ehuru olyckligt. Hans
flaggskepp Prins Gustaf, på hvilket hans broder, den ofvannämnde
Hans Fredrik, var skeppschef, anfölls nämligen af tre ryska
linie-skepp och två fregatter och måste efter ett tappert försvar stryka
flagg. Klas Adam, som, medan han ännu var i rysk
fångenskap, blef »contre-amiral in petto», efter hvad Gustaf III skrifver
till riksdrotsen vardt 1793 viceamiral. Under de båda följande
åren, då svenska och danska eskadrar kryssade i förening till
handelns beskydd, kommenderade han den svenska eskadern, och
turvis med den danska amiralen var han öfverbefälhafvare öfver
den förenade flottan. Då han efter 1795 års kryssning
återkommit till Karlskrona, råkade han att komma i en tvist,
hvars verkningar måhända sträckt sig ända till 1809 års
expedition till Västerbotten. Därför torde det kanske icke vara ur
vägen att närmare beröra denna händelse.
I en skrifvelse af den 10 oktober 1795 till storamiralsämbetet
hade Klas Adam Wachtmeister anmält, att han under nyssnämnda
års expedition »permitterat en del underofficerare till idkande af
coufvaerdie sjöfart och å de samma meddelt förteckning».
Storamiralsämbetet förständigade i följd häraf Wachtmeister att »förklara
på hvad grund och authorisation slik permittering blifvit beviljad.»
På denna förfrågning svarade Wachtmeister den 15 oktober födande:
De af honom permitterade underofficerarne hade blifvit lämnade på
svensk^ handelsskepp, destinerade åt Medelhafvet, hvilka dem
förutan blifvit strandsatta.
»Hvad den begärda upplysningen om grunderna och min
authorisation till slik permittering beträffar, så och då jag redan därom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
