Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVAREST GRÄFDE SIG 01.AP HARALDSSON UT UR MÄLAREN? 275
smal fjord (sund) utåt, men kretsformigt inåt landet, och ligga
bebyggda trakter på alla sidor invid vattnet.»
Hvar och en, som känner Mälaren och dess utlopp, bör utan
tvifvel finna att denna beskrifning äger långt större tillämpning
på denna sjö i sin helhet, än på den del däraf som kallas Skarfven.
Det vill häraf synas som om den legendariska sagans författare
äfven menat Mälaren, och detta så mycket mera, som hans
beskrifning på utloppet vid Agnefit öfverensstämmer med dess forna
beskaffenhet. Misstaget att gifva namnet af en del åt det hela
har rättats af Snorre, hvilket Hildebrand äfven framhållit,
då han i afseende på Olafs härfärd i Mälaren yttrar: »just i
denna episod uppträder författaren (Snorre) själfständigt i strid
med den legendariska sagan.»
Icke heller den historiska sagan gifver giltigt stöd för
antagandet, att instängningen ägt rum nedan Skarfven. Sagan
berättar väl i förbigående, att Olaf Haraldsson under färden i
Mälaren äfven besökt Sigtuna, samt längre fram att, »där han var»,
han skulle få af bida kölden; men att detta »där» icke afser
Ryssgrafven utan Stocksund framgår tydligen af uttrycket »at
hann hafdi jarnum komit fyrir Stokksund ok satt lid fyrir. En
Sviakonungr det ladi at Olof konungr par bida fröra.»
Hvad angår den af Munch och Unger uttryckta förmodan,
att namnet Ryssgrafven skulle påminna om någon viking från
Ryssland, så kan en sådan åsikt väl icke vara den rätta, enär
detta namn var på den tiden knappast kändt, ens i det nuvarande
Ryssland, och ännu mindre här.1
Men oberoende af detta var namnet Ryssgrafven alldeles
icke kändt af Palmsköld, ej heller omnämnes det i en af Berg
1750 författad Dissertatio historica de Almar Stäk, i hvilken
senare stället kallas Lilla Stäket eller Bakstäket. Han uppgifver
väl att det understundom äfven kallas Ryss Stäket men alldeles
icke, att detta namn skulle hafva något gemensamt med Ryssland.
Ryss är ett ord, som ofta förekommer i namn på ställen,
som ligga vid sjöar och vattendrag. Det härledes med stor
sannolikhet af ett fiskredskap kalladt ryssja, och i den ofvan åberopade
disputationen omnämnes såväl Rysseviken som Rysseudden.
Namnet Ryssgrafven förekommer icke heller på
landtmäteri-kartorna förrän 1802, samt då endast på ett därvarande torp.
1 Karamsin, Geschichte des Russischen Reiches, II sid. 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
