Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
för gådt åkr således att bortgiffva. Häraf framgår ännu tydligare,
att gardeskompaniet blifvit formligen afdankadt vid upplösningen i
Wolgast, då i motsatt fall manskapet icke gärna kunnat fråntagas
sin uniform, hvilken riksråden nu, i händelse det skulle hafva fått
bibehålla den, ansågo sig skänka bort.*
Af riksrådens bref framgår emellertid, att uppvaktarne begärde
i>nu här nå* det liveri »de då halfva skulle» (näml. under konungens
lifstid); de begära sålunda att ernå, erhålla liverit, icke »få behålla*
detsamma, såsom i utredningen säges.1 Detta förändrar onekligen
saken, emedan det ej gärna kan blifva tal om att »fråntaga* upp
väktarne något, som de ännu icke erhållit. Det öfverensstämmer också
med riksrådens förklaring, att de ogärna ville till uppvaktarne
»bortgiffva» liveriet; hade dessa däremot redan utf&tt detsamma, skulle väl
riksråden skrifvit, att de ogärna ville låta uppvaktarne »få behålla» det.
Att uppvaktarne anhöllo om »liveriet», ett minne från deras forne
konung och herre, är lika naturligt, som att riksråden tvekade att
bifalla deras anhållan. Det är nämligen förut meddeladt, att Tungel
klagade öfver att uppvaktarne gingo »oklädde». På grund af
penningebristen hade dessa också i själfva verket icke kunnat erhålla
sorgkläder så hastigt, som man önskat. Emellertid fick Stenbock
sådana redan den 12 januari; den 14 februari erhöllo 28 uppvaktare
svart kläde till gehäng och bardisaner; den 12 juni utdelades åt hela
kompaniet sorgkläder (bil. IX), och den 29 fingo alla sina gehäng
och bardisaner »öfverdragna».2 Hvad var naturligare under denna
ekonomiskt betryckta tid, än att riksråden ogärna skänkte bort en
dyrbar uniform åt uppvaktarne kort efter det dessa erhållit nya
sorgkläder? De kunde så mycket mindre göra detta obetingadt, som
uppvaktarne icke ens hade rätt att bära densamma till följd af sorgen.
Riksråden hemställa därföre till riks- och kammarråden i Sverige, att
uppvaktarne måtte »contenteras» med något annat »coramiss», hvilket
då antagligen skulle vara svart för att kunna användas.
För öfrigt! Kan väl någon tro, att riksråden, som i bref af den
24 maj meddela riks- och kammarråden sin mening att afskeda en
del personer, skulle 19 dagar senare gifvit sorgkläder åt hela
gardeskompaniet, för så vidt detta inbegripits bland dem, som borde
af-danka8?
Riksråden nämna ej heller i sitt bref af den 24 juli ett enda
ord om afdankningen. Intet hade varit naturligare, om en sådan
verkligen ägt rum, enär Oxenstjerna just af riks- och kammarråden
i Sverige erhållit bemyndigande att »afdanka dem han utan
för-vitelse giöra kan.»
1 Har man där kommit till tolkningen »fä behålla» är ej godt att saga.
I originalet står tydligt nå.
2 I klädekammarboken för 1633 (slottsarkivet) står: Extra ordinarie [-expens]er-] {+expen-
s]er+} Debet till Kläde Cammaren för Kläde som ähr lefwereret till öfverdraga 50
bardisaner och 80 bandolerer för H. S. M:tz och H. M:tz Drottningens Gnardie
29 Jnni 1633. Så äfven i Rikshufvudboken 1633 p:e 2178.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
