- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Trettonde årgången. 1893 /
365

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÅGAN OM KONUNGENS SVEA LIFGARDES TRADITIONER. 365

fyrböter m. fl. m. fl., sammanlagdt närmare 200 manliga personer;
således ett mycket större antal än gardeskompaniets personal.1

Det antagande borde också ligga nära till bands, att vid
enkedrottningens och den 7-åriga drottningens hof en del af de ofvan
uppräknade kunde höra till dem, som »föga eller ingen tjenst giorde»
och hvilka Oxenstjerna trott sig kunna »utan förvitelse» afdanka.
Däremot förefaller det onaturligt, att man under pågående krig, du
anskaffandet af krigsfolk var både svårt och dyrbart, funnit skäl
afdanka krigare, hvilkas hjälterykte följt deras konungs till eftervärlden.
Icke förty fortsättes i redogörelsen på följande sätt:
Frågan om a/skedandet af en del personer var sålunda afgjord,
om än icke hvilka. Men att däribland inbegreps utom ofvannämnda
32 blårockar2 äfven konungens forna gardeskompani, framgår
otvetydigt af åtskilliga omständigheter, för hvilka här nedan skall
redogöras. Därefter meddelas, att gardeskompaniet gjorde tjänst för sista
gången vid likprocessionen i Wolgast den 16 juli. *8traæ därefter
är det skingradt åt olika håll. Vi skola nu försöka följa några
af de spillror, hvari det sprängdes

Hvilka äro nu bevisen för detta påstående?
Först anföres ett rekommendatiousbref från Oxenstjerna och Soop
till rikskanslern för Erik Stenbock (bil. XI) och några af hans
underlydande. När konungens lik jämte »bofstaten» skulle öfverföras till
Sverige, ville Erik Stenbock, chefen för H. S. K. Maj:tz Guardie,
icke följa utan föredrog att jämte 22 af de sina återvända till kriget.

Det bör ej väcka förvåning, att gardeschefen, som alltid var en
bland de mest framstående krigarne, föredrog kriget framför
vakttjänst vid den 7-åriga drottningens hof. Stenbock ville skörda nya
lagrar på slagfältet, liksom hans föregångare Mansfeldt, Thurn, Teuffel
och Nils Brahe. Hans senare krigarbana visar, att han ej vansläktats.
Om Stenbock och hans »22» får man sedan veta, att de ännu den-3
oktober benämndes »H. K. Maijrtz Liff Guardie».

Men månne man af den omständigheten, att gardeschefen med ett
fåtal af de sina lämnade sin befattning — för att i enlighet med
riksrådens rekommendation befordras till högre befäl — kan draga den
slutsatsen, att gardeskompaniet såsom sådant upplöstes?

Till ytterligare bevis för det påståendet, att afdankningen
verkligen skulle hafva egt rum, anföres emellertid, angående de Öfriga af
kompaniet: »Om dem skrefvo riksråden från Wolgast den 24 juli
1633 (jfr bil. XII) till kammarråden bland annat, att som
uppvaktarne under H. M:tz Salig i åminnelse garde hos dem anhållit, att
antingen få behålla det liverie, som enligt Konungens befallning blef
förfärdigadt åt dem i Frankfurt am Main, eller ock så mycket annat
commiss, som däremot kunde belöpa, hade riksråden ansett det fast
bättre och rådeligen wara dem med något annat Commiss för detta
gjorda liveriet att contentera, eff ter som det mechta sköönt och nästan

1 Klädekammarboken 1633. Slottsarkivet.

2 Att dessa icke afdänkades är förut ådagalagdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:03:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1893/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free