Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 ÖFVERSIKTEN, OCH GRANSKNINGAR
statens roder. Hvad Scheffer verkat för den »väpnade neutraliteten» utgör
ett kapitel i hans och Sveriges historia, som läses med synnerligt välbehag.
Scheffer tillbragte sin sista tid i ostördt lugn på sin egendom
vid sidan af sin maka — Erik Brahes änka. Betecknande fox
konungen är, att han, då ban 1788 på sin färd till Göteborg för att
leda försvaret mot den dansk-norska arméen, besökte Scheffer på Ek,
i förbifarten erbjöd Scheffer öfverbefälet öfver de trupper, som skulle
sammandragas. Scheffer drog sig lyckligt ur spelet.
I denna minnesteckning har författaren gått några år längre fram
i tiden än han hunnit i den utgifna delen af sitt stora verk. Han
har dock därigenom icke stillat utan Ökat längtan att få se detsamma
fulländadt.
—rst—*
Anteckningar om Gotlands medeltid af G. Lindström. I. 112
sid. Stockholm 1892.
Eu lycklig motsats till den på Gotland rådaude likgiltigheten för
fornminnenas bevarande, en likgiltighet, som stundom visar sig
öfvergå till förstörelselusta, bilda de gotländska män, som tid efter annan
ägnat sig åt samlande och bearbetande af hvad man om fornminnena
kan veta. Sådana män äro J. G. Klingvall, P. A. Säve, C. J.
Bergman. De, som sysselsatt sig med gotländska studier, hafva sedan
länge vetat, att den frejdade paleontologen Gustaf Lindström följt
exemplet. Han har ock helt nyligen i ett häfte med ofvanstående
titel framlagt några resultat af en flitig och öfver flera områden
utbredd forskareverksamhet.
De tre afhandlingar, som förekomma i detta första häfte, sysselsätta
sig med källorna till Gotlands medeltidshistoria, Gotlands
medeltidsgeografi och medeltidens Visby. Hvar och en af dessa uppsatser
innehåller mycket värderika detaljundersökningar, hvilka till en del äro
för vår litteratur nyheter. Här må nämnas följande: en framställning
rörande de personer, som uppgifvits hafva från Gotland bortfört
urkunder (den mytiske Magnus Store, • Marin us de Fregeno m. fl.),
redogörelser för Visby-gråbrödernas diarium, den gotländske
dominikaner-priorn Petrus’ de Dacia bok om Kristina de Stommelen samt hr Ivar
Axelssons räkenskapsbok från åren 1485—1487, en förteckning öfver
de gotländska ortnamn, som finnas i behåll sedan medeltiden, en
redogörelse för det utseende Gotland har på medeltidens kartor af olika
slag, en förteckning öfver de större, under medeltiden tillkomna
stenkors, som ännu finnas eller funnits här och där på Gotlands
landsbygd, hvarjehanda detaljer rörande Visby ringmur — tinnarna äro
icke allestädes så breda i förhållande till insänkningarna som i fig.
s. 83, anteckningar om- Visby kyrkor — nischen i St. Gertruds östra
gafvel är väl olik nischen å motsvarande plats i Helgeandskyrkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
