Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN UR SVERIGES NYARE HISTORIA
21
(»Skildringar ur det offentliga lifvet», s. 165), att det beryktade
»Braheväldet» någonsin efter 1840 låtit förnimma sina verkningar i
hvad till civildepartementet hörde.
Af stor betydelse för framtiden blef äfven den praxis vid
grundlagsfrågors behandling, sorn denna riksdags konstitutionsutskott införde.
1834—35 hade utskottet motsatt sig ståndens försök att genast helt
förkasta eller vidtaga viktigare ändringar i grundlagsändringBförslag
framställda från utskottet. Nu åter satt oppositionen vid makten och
kunde sålunda realisera sina önskningar i denna punkt. Det blef
erkändt, att så snart något stånd vidhöll sin afvikande mening i dessa
frågor skulle saken gå till afgörande i förstärkt konstitutionsutskott,
en regel som efter något vacklande äfven vid nästa riksdag upptogs
och sedan alltfort tillämpades. Härigenom kringgicks nästan
fullkomligt den bestämmelse i 1809 års regeringsform, som ville till
författningens ökade trygghet fråntaga den enskilda riksdagsmannen
initiativet i slika frågor och förlägga det uteslutande hos
konstitutionsutskottet och regeringen. Mest bekant är det förfaringssätt
konstitutionsutskottet tillgrep vid representationsfrågans behandling. Qe*
nom en rad af egendomliga åtgärder, alla syftande att föra fram
bondeståndets radikala mening, fick utskottet omsider ett reformförslag
hvilande, men sådant att dess öde var på förhand gifvet. Så
förstördes i själfva verket de till början rätt gynnsamma utsikterna för
en snar lösning (se f. Öfr. s. 175—200).
Jag har här endast kunnat korteligen skizzera några af de
viktigaste dragen ur prof. Alins intressanta arbete. Ett särskildt kapitel
ägnas där åt riksrättsåtalen, i hvilka samtliga domen såsom bekant
blef frikännande, ehuru i det berörda målet mot Skogman tvänne af
domarne yrkade annat utslag, se s. 261 f. (åtskilligt som i detta
sammanhang meddelas är ganska betecknande för vederbörandes
försök att krångla sig undan den obehagliga affären). — I den rika och
omsorgsfullt redigerade samlingen af bilagor tillhandahållas de
viktigaste förut okända aktstycken, på hvilka författaren stödt sin
framställning. Så under respektive titlar B, C och D dels utdrag ur
statsrådsprotokollen 1835—41, dels hemliga utskottets protokoll 1840—
41, dels handlingar rörande kabinettskassan ; därtill komma några
intressanta utdrag ur biskop Heurlins och J. G. Richerts bref. Såsom
bil. A. meddelas kontrakten rörande skeppshandeln 1825.
ۥ H. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
