Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
Nya bidrag till storhetstidens diplomatiska historia.
Bidrag till svenska Pommerns historia 1630—1663.
Akademisk afhandling af Osgab Malmström. 151 sid. Lund 1892.
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och England
1683—1654. Akademisk afhandling af August Heimer, in +
159 sid. Lund 1892.
Det parti af den svenska storhetstidens historia, som förf. till
först-nämuda afhandling tagit till uppgift att närmare undersöka, har redan
länge till sina grunddrag varit behandladt, å svensk sida af Odhner, å
tysk sida af Barthold och v. Bohlen. Föreliggande arbete har sålunda
ej kunnat gifva annat än en efterskörd. Eget nog har på grund af
källornas beskaffenhet denna ej blifvit så stor, som man väntar, när
undersökningen rör den svenska diplomatiens kanske mest lysande tid.
Förf. stöder sig nämligen — utom på tryckta arbeten —
hufvudsakligen på Biksregistraturet, hvaremot han ytterst sällan varit i tillfälle
att hänvisa till meddelanden från den svenska styrelsen i Pommern.
Nu må det visserligen erkännas, att hithörande svenska källor äro
synnerligen torftiga, men det vill synas, som skulle förf. ej fullständigt
undersökt, hvad i den vägen stod att finna. I Skoklostersamlingen
torde sålunda åtskilligt varit att inhämta ur Karl Gustaf Wrangels
vidlyftiga brefväxling:, särskildt innehåller Arvid Forbus’ bref till
gé-neralguvernören ett och annat af vikt, hvilket, såsom baseradt på den
tillförlitligaste källan, bort i första hand meddelas. Följden af
källornas beskaffenhet blir emellertid, att förf. om den svensk-pommerska
styrelsens åtgöranden får sina uppgifter dels i andra hand — genom
regeringens svar —, dels från pommerska eller brandenburgska källor,
hvilka måhända ej alltid vare sig kunnat eller velat gifva fullständiga
upplysningar.
Trots denna begränsning innehåller dock afhandlingen åtskilligt
af intresse. Särskildt har förf. om de pommerska ständernas
uppträdande gentemot svenskarne ett och annat nytt att meddela. Man
ser, att de förra från början voro missnöjda med det militära
herravälde, som Sverige genom traktaten i Stettin 1630 velat förskaffa sig.
På grund häraf hade svenskarne här stora svårigheter att bekämpa.
Dessa voro till en tid hufvudsakligen af ekonomisk art, enär de
pom-jnerska ständerna — särskildt de vorpommerska — ytterst motsträfvigt
erlade de kontributioner, som voro nödvändiga för de svenska
garnisonernas underhåll. Sten Bjelke, som från 1631 till sin död 1638
som svensk legat tillvaratog de svenska intressena i Pommern, skrifver
själf 1634: »Mången såge hellre, att alla murar och vallar vore
jämnade med marken, så länge platserna äro uti våra händer.»
För öfrigt höjdes och sänktes de pommerska ständernas ton
emot Sverige, allteftersom de kejserlige eller svenskarne vunno fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
