Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTTERATUB OM UPPSALA MÖTE
29
litteratur. För händelserna 1593 hade han en god källa att tillgå,
Yexiöpastorn Steno Magni’s numera i Riksarkivet förvarade kopiebok.
Hans framställning har också ända till våra dagar användts och
citerats. Särskildt för Uppsala möte har ban haft att tillgå den
utförligaste och bästa af berättelserna, men hans återgifvande af densamma
är tämligen kortfattadt och ej alltid så troget, framställningen ej så
alldeles redig och icke heller fri från missuppfattning; han angifver
emellertid mötets sammansättning riktigt utan att dock bestämdt
uttala sig om dess karakter. Baazius, ehuru alltjämt anlitad, har
måhända ej rönt den uppmärksamhet han förtjänat. Det latinska språket
har väl gjort sitt till, liksom de formella bristerna, och man kände
ej det goda material, hvarpå han stödde sig.
Så mycket större erkännande har tillfallit Arnold Johan
Messenius, som under det följande årtiondet författade sin historia om
oenigheten mellan Sigismund och hertig Karl. Hans framställning är
bred, saftig och detaljrik, språket är det svenska, stilen saknar ej
ledighet och oratoriska förtjänster. Han har i fråga oiu mötet följt
två berättelser, den ena ganska utförlig och innehållsrik, och för
öfrigt haft att tillgå både Baazii och Raymundii arbeten samt
handlingar i Riksarkivet. Han har slutligen en framställning af
händelserna efter dagar, hvilket hos Baazius saknas. Denna Messenii
skildring har blifvit hufvudkällan för senare framställningar af mötet i
Uppsala. Den upptogs med få undantag ord för ord i Wervings
historia, den föredrogs på jubelfesten i Uppsala 1693, den ligger till
grund för Dalins beskrifning och likaså mer eller mindre för alla
senare. Utom det att Messenius användt ett ofullständigt material,
lider emellertid hans framställning äfven af en annan brist. Man
har svårt att skilja mellan hvad som är hans eget och hvad han har
hämtat ur verkliga källor. Det är påtagligt, att Messenii skildring
är färglagd och man har all anleduipg att antaga dels att han fyllt
ut och afrundat de tal, som i hans källor refereras, dels att han lagt
sina egna reflexioner i munnen på mötesdeltagarne, hertigen såväl
aom rådet och prästerskapet.
Under 1700-talet trycktes omsider två utaf berättelserna om
mötet, den ena efter en numera i Linköping förvarad handskrift i
Nettelbladts Schwedische Bibliotec (1731), där dessutom ett annat
viktigt aktstycke från mötet meddelades, prästerskapets postulater eller
besvär, den andra i Loenboms »Historiska märkvärdigheter» (1768).
Den senare, redan begagnad af Messenius, har fått en stor, ehuru
tämligen oförtjänt auktoritet, emedan författarskapet har tillskrifvits
ingen mindre än mötets ordförande Nicolaus Olai Botniensis.
Dessutom ägnades under detta århundrade åt Uppsala möte tre akademiska
afhandlingar, 1724, 1758 och 1792. De två förstnämnda
(Arrhenius-Strandman, Bring-Stålhös) äro af ingen betydelse numera, ehuru för
den senare af dem användes en dittills obegagnad berättelse (den s.
k. Palmsköldska). De innehöllo blott ett historiskt referat på grund
af ett i öfrigt ofullständigt material utan något försök till kritik.
Den Bring-StålhÖ8ka är dock afgjordt öfverlägsen och innehåller äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
