Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
notiser om den liturgiska striden, bl. a. den rimmade grafskriften
öfver pastorn i Bäling David Nicolai Ratt, som Johan III i sin
liturgiska ifver misshandlat. Den sista äter af de tre, författad af A. M.
Fant 1792 med anledning af den stundande jubelfesten, är ett för
sin tid förtjänstfullt arbete. Med begagnande af allt dä tillgängligt
tryckt material och dessutom en otryckt berättelse (densamma som
Bring) har förf. åskådligt genomfört sin skildring med fördelning
efter dagar och sessioner, med upplysande noter och med angifvande
af stridiga uppgifter, men utan försök att sammanjämka dem eller att
vederlägga den ena eller den andra. Fant omnämner äfven några af
bekräftelseurkunderna på mötesbeslutet.
Fryxell följer i sina berättelser Werving, men åberopar äfven
den s. k. Ridderstjernska berättelsen, d. v. s. den, som redan
Loen-bom tryckt, och Geijer har för sin korta skildring ej användt andra
källor. För alla de hittills nämnda författarne fråno ocb roed A. J,
Messenius gällde mötet som en formlig riksdag. Ar 1851 ägnade
slutligen Anjou i tredje delen af Svenska kyrkoreformationens historia
ett helt kapitel (det åttonde) åt Uppsala möte, som han behandlat med
vanlig kritisk noggrannhet och omsikt, ehuru det material han be»
gagnade ej synes ha varit stort mera än hvad A. M. Fant redan
kände; han har dock äfven användt det lilla som förekommer i riks*
registraturet. Det nya hos A. är för öfrigt att mötet ej längre
framställes såsom en vanlig riksdag;1 han har därjämte — för första
gången — särskildt behandlat de postdater eller besvär, som
prästerskapet inlämnade och som redan af Nettelbladt blifvit tryckta i tysk
öfversättning. Följande år (1852) framlade Anjou i ett
universitetsprogram de olika redaktionsförslagen till mötesbeslutet och
underkastade dera en jämförande pröfning, till hvilken just ingenting vidare
är att tillägga. Han hade därigenom lemnat ett nytt ganska viktigt
bidrag till mötets historia.
Innevarande års jubileum har, såsom redan antydts, framkallat
åtskilliga skrifter hufvudsakligen af populär natur. Betydelsefullast
bland de historiska skildringarna i afseende på innehållet är Upsala
möte 1Ö93. Ett 300"årsminne af Karl Hildebrand (n. 4 af
föreningen Heimdals folkskrifter). Förf. har nämligen haft tillgång till
ett fullständigare och rikare material än som stått hans föregångare
och äfven årets öfriga författare till buds. Han har kritiskt sofrat
detsamma och sålunda lämnat den korrektaste framställningen af
mötet, dess deltagare och förhandlingar. Det är klart att själfva
totaluppfattningen af detsamma skall kvarstå oförändrad, men i
afseende på enskildheterna har mycket varit att tillägga och beriktiga.
Han har sålunda bl. a. haft anledning att påpeka de båda olika
redaktionerna af besvären som förefinnas, har redogjort fullständigare
1 Såsom ett kyrkomöte framställes det i riksarkivarien Nordströms företal
till publikationen Svenska kyrkoordningar före 1686 I samt af professor Alin i
den af honom författade afdelningen af Illustrerad Sveriges historia, likaså af
Annerstedt i Uppsala universitets historia L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
