Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ÖFVERSIKTEN. OCH GRANSKNINGAR
historia m. m. med afseende på vetenskaplighet icke stå efter för
någon som helst annan exakt vetenskap är klart för hvar och en,
som i någon mån känner dessa kunskapsgrenars art och metod. Att
förf. saknar kännedom om den kyrkliga teologiens betydande framsteg
icke minst i detta århundrade kan vara förlåtligt. Men knappast
synes oss ursäktligt att helt enkelt förneka detta faktum och att sJL
tvärsäkert som skett yttra sig om förhållanden, rörande hvilka man
tydligen är grundligt okunnig.
Sidan 3 förekommer ytterligare ett påstående, som vi icke vilja
med tystnad förbigå. Förf. säger här, att »med samma skäl som om
någon skulle vilja förfäkta den satsen, att astronomien är detsamma
som stjärnorna .... med samma skäl lärer man ännu i dag vid det
nittonde seklets afton, att den kyrkliga teologien är själfva
kristendomen . ...» Hvem det är, som i våra dagar lärer så högst
besyn-nerligt, därom lämnar oss förf. icke bestämdt besked. Af
sammanhanget tyckes emellertid framgå, att han med »man» menar
målsmännen för den kyrkliga vetenskapen. Men vi trotsa en hvar att vare
sig i vårt land eller Tyskland bland de nuvarande innehafvarne af de
akademiskt-teologiska lärostolarna kunna uppleta någon, som hyllar
en så absurd mening.
Vi lämna inledningen för att öfvergå till en granskning af det
sätt, hvarpå förf. löser sin uppgift att skildra »Göteborgs stift under
1700-talet.» Till att börja med anmärka vi då i allmänhet, att bokens,
titel ger oss anledning att vänta mera än hvad där i verkligheten
gifves. I ett arbete, som har till ändamål att framställa stiftets
historia, väntar man att finna redogörelser icke blott för ecklesiastika
rättegångsärenden utan äfven för arten och beskaffenheten af den
andliga odlingen inom stiftet under den tid, arbetet omfattar, för
viktigare prästmötesbeslut, visita tion er o. d., för stiftets skolväsende, för
prästerskapets betydelsefulla verksamhet för folkundervisningen o. s. v.
Ehuru några torftiga och högst sporadiska upplysningar rörande ett
eller annat af sistnämnda angelägenheter icke alldeles fattas, så saknaa
likväl sammanhängande redogörelser för dessa viktiga förhållanden.
Framställningen kan för öfrigt icke göra anspråk på fullständighet
redan af det skäl, att förf. utom tryckta källor egentligen endast
rådfrågat i Göteborg och Lund förvarade handlingar och protokoll utan
att beakta det särdeles rika material, som för Göteborgs stifts äldre
historia förefinnes på «andra orter, exempelvis i riksarkivet i
Stockholm och Nordinska samlingen i Upsala.
Om »pietisterna» i Göteborgs stift under adertonde århundradet
har förf. icke mycket att meddela. Den afdelning, som skulle handla
härom, upptages hufvudsakligast af en redogörelse för några af de
allbekanta mot pietisterna utfärdade kungliga plakaten. Någon egentlig
förföljelse mot pietisterna från Göteborgs domkapitels och prästerskaps
sida har förf. ej lyckats uppspåra.
Den följande afdelningen har, såsom öfverskriften angifver, till
föremål deu heretiska rörelse, som såg sin upphofsman i den bekante
äfventyraren Johan Konrad Dippel. Här skildras några med dippelianer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
